Bild
Foto: Ronjoy Gogoi
Länkstig

... och sjunger medan det ännu är mörkt

Kultur & språk

Ett program om liv och död, hopp och förtvivlan, kärlek och hat.

Konsert
Datum
19 maj 2022
Tid
19:30 - 21:00
Kostnad
Fri entré, inga biljetter

Arrangör
Högskolan för scen och musik

Program

Rösten ur mörkret sjunger
Ulrika Emanuelsson; Text: Göran Sonnevi
Dieu! Qu'il la fait bon regarder! ur Trois Chansons
Claude Debussy; Text: Charles d'Orléans
Hope
Ingunn Ligaarden; Text: Emily Dickinson

Intet ur Strandbarnet: Sven Smedberg

Halleluja – vor Gud er forrykt!
Adolf Wölfi/Per Nørgård; Text: Adolf Wölfli
Blå psalm
Jorge Alcaide; Text: Jorge Alcaide
Är gryningen redan här?
Text: Medeltida text
Från Provence
Lars Johan Werle

Kärleksvisa: Elisabet Hermodsson

Bossa på Tå(b)
Lars Gullin/Gunnar Eriksson/Stefan Forssén; Text: Höga visan
When David Heard
Thomas Tomkins; Text: 2 Samuelsboken 18
I Did Not Die
Anders Paulsson; Text: Mary Elizabeth Frye

Vi blir människor: Claes Andersson

Snubbla på tröskeln
Bo Hansson; Text: Göran Tunström
Je l'ayme bien
Orlando di Lasso; Text: Charles d'Orléans
Inbjudan till Bohuslän
Evert Taube/Gunnar Eriksson; Text: Evert Taube

Medverkande

Kammarkören vid Högskolan för scen och musik
Dirigent: Gunno Palmquist
Solister: Alice Thorsell, Mikael Hedlund, Martin Eliasson, Nisse Blomster
Läsning: Gerda Valatkevica 
Instrumentalister: Nils Frändén, piano, Nisse Blomster, gitarr, Simon Isaksson, bas

Texter

Dieu! Qu'il la fait bon regarder!

Gud, vad det är ljuvligt att betrakta henne,
den graciösa, vackra och behagfulla,
hennes förstånd, hennes kropp och utstrålning.
Lovorden om henne hörs överallt; kan någon tvivla på hennes skönhet?
Varje dag förnyas hennes skönhet
Gud, vad det är ljuvligt att betrakta henne.
Över haven, långt borta eller nära; även där konkurrensen är hård
är hon drottning, Det är en dröm att tänka på henne.
Gud, vad det är ljuvligt att betrakta henne

Hope

Hopp är någonting med fjädrar
som slår sig ner i själen
och som sjunger sången utan ord.  Den upphör aldrig.
Hopp är någonting med fjädrar. 
De vackraste som hörs i den milda vinden,
och ondskan måste vara den storm som kan förvirra den lilla fågeln
som hållit så många varma.
Hopp är någonting med fjädrar.
Jag har hört det i det kyligaste land
och på det märkligaste hav
Ändå, inte ens när det var som värst
frågade det ett uns efter mig.
Hopp är någonting med fjädrar.
Hopp är någonting. Hopp.

When David Heard

Då David hörde att Absalom var död blev han häftigt upprörd.
Han gick upp i kammaren ovanför porten och han grät och ropade:
”Absalom, min son, min son! Absalom, min son! Om jag ändå hade fått dö
i stället för dig! Absalom, min son, min son!

I Did Not Die

Stå inte vid min grav och gråt.
Jag är inte där, jag sover inte
Jag är de tusen vindarna som blåser
Jag är diamantglimt i snö
Jag är solljuset på mogen säd
Jag är det milda höstregnet.
När du vaknar med morgonens tystnad, är jag det snabba, 
uppsvingande ruset av tysta fåglar i cirkulerande flykt,
Jag är dagen som övergår i natten.
Stå inte vid min grav och gråt…
Jag är inte där, jag dog inte

Je l'ayme bien

Jag älskar henne och skall så göra, 
vid denna föresats är och skall jag vara
och förbli hela mitt liv
och vad man än säger mig därom av avundsjuka
älskar jag henne och skall så göra

Mer information:

Om evenemang på Högskolan för scen och musik