Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

John Jonsson Eskelin - Defense-related inhibition of sympathetic nerve activity

Forskning
Hälsa & medicin

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap

Disputation
Datum
18 jun 2021
Tid
13:00 - 16:00
Antal platser
För att minska smittrisken ombeds allmänheten att delta digitalt via länk, se nedan.
Ytterligare information
Länk till
avhandlingen

Fullständig titel

Defense-related inhibition of sympathetic nerve activity
Insights from neuroimaging and monozygotic twins on related cortical processes and clinical potential

Opponent och betygsnämnd

Opponent: Adjunct professor Vincenzo Donadio, Department of Biomedical and Neuromotor Sciences, University of Bologna, Bologna, Italien.

Betygsnämnd: docent Steinn Steingrimsson (ordf.), professor Peter Friberg och docent Christine Ekdahl Clementson (Lunds universitet).

Bra att veta

Disputationen hålls på engelska.

För att minska smittrisken ombeds allmänheten att delta via streaming:

Allmänheten har möjlighet att ställa frågor till disputanden, efter betygskommittén, dessa skickas till ordföranden för disputationen Professor Holger Nilsson via chat-funktionen i Zoom Webinar.

Om nervsystemets avgörande roll för hjärta och kärl

Avhandlingen berör grundvetenskapliga frågor och kliniska tillämpningar rörande det sympatiska nervsystemet, som är avgörande för kontrollen av hjärta och kärl, hos människa.

Det har i tidigare studier observerats att kortvariga överraskningsstimuli kan utlösa en dämpning av sympatisk aktivitet till blodkärl i kroppen, i olika utsträckning hos olika individer. Detta samvarierar med reaktiviteten under en mer ihållande kognitiv belastning under flera minuter. Därför kan detta reaktionsmönster tolkas som en del av generaliserade försvarsreaktioner hos människan.

I tidigare studier, på både djur och människa, ser man att blodtryck och nervaktivitet påverkas i samband med försvarsreaktioner, som också kan kopplas till begreppet stress.

Stress ökar risken för högt blodtryck och kardiovaskulär sjukdom hos människor. Den underliggande medicinska hypotesen som driver projektet är att individens tendens till att dämpa eller inte dämpa sympatisk aktivitet vid olika former av stress har betydelse för utveckling av kardiovaskulär risk, och därför vore denna tendens intressant att mäta i större skala. Avhandlingen undersöker
huruvida:

  1. det perifera nervsvaret är genetiskt betingat eller föremål för miljömässig påverkan,
  2. huruvida det står att finna korrelat till det perifera svaret i hjärnbarkens aktivitet eller struktur, och
  3. om ett av dessa korrelat kan utnyttjas som en mer lättillgänglig biomarkör.

För den första frågeställningen undersöks en grupp med enäggstvillingar. För den andra frågeställningen
används magnetencefalografi och magnetresonanstomografi tillsammans med nervregistreringar och blodtrycksmätningar och följs upp med elektroencefalografi, för den tredje frågeställningen.

Elektroencefalografi är en metod som används i klinisk rutin på sjukhus världen över. Resultaten visar att det finns en koppling mellan sensori-motoriska delar och andra delar av hjärnan som är involverade i reglering av cirkulation och utvärdering av yttre miljö och
de svar som kan mätas i nerver och blodkärl i kroppens periferi. Utsikterna att använda elektroencefalografi är mindre övertygande.

Resultaten bör utforskas vidare med hjälp av kombinerade metoder för nervregistrering och neuroimaging i syfte att förstå fenomenet med sympatisk inhibition bättre, samt att förenkla proceduren med att karaktärisera svarsprofiler jämfört med krävande nervregistreringar. På så vis kan de oklarheter som fortfarande omger uppkomsten av högt blodtryck komma att förstås bättre.