Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Joana Kristensson - Word-finding difficulties in left hemisphere stroke, multiple sclerosis and Parkinson's disease.

Forskning
Hälsa & medicin

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för hälsa och rehabilitering

Avhandlingens fullständiga titel

Word-finding difficulties in left hemisphere stroke, multiple sclerosis and Parkinson's disease – differences in symptom occurrence and effects of anomia treatment

Opponent och betygsnämnd

Opponent: Senior lecturer Paul Conroy, Division of Human Communication, Development & Hearing, University of Manchester, Manchester, Storbritannien.

Betygsnämnd: professor Lars Rosengren (ordf.), docent Jakob Åsberg och docent Kristina Hansson (Lunds universitet).

Bra att veta

Disputationen hålls på engelska.

För att minska smittrisken kan allmänheten delta på distans via streaming:

Allmänhet som deltar på distans har möjlighet att ställa frågor till disputanden, efter betygskommittén. Skicka dina frågor via e-post till ordföranden för disputationsakten, som läser upp dem för disputanden:
Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen
ks.sunnerhagen@neuro.gu.se

Att göra sig förstådd genom ord

Vikten av att kunna kommunicera, uttrycka önskningar, förhoppningar, behov, önskemål, åsikter och förmaningar är odiskutabel. Att kunna kommunicera och att göra sig förstådd genom ord underlättar det mesta i vår vardag, i kontakten med andra människor genom möten, telefonsamtal eller meddelanden. Vi använder också ord för att reflektera över saker och för att utveckla oss själva. Vi sätter ord på våra tankar.

Men för många människor kan kommunikationsförmågan plötsligt förändras på grund av sjukdom. Tre av de vanligaste förvärvade sjukdomarna som drabbar hjärnan och påverkar kommunikationsförmågan är stroke, Parkinsons sjukdom (PS) och multipel skleros (MS). Denna avhandling jämför hur svårigheter att hitta ord kan visa sig hos människor efter en sådan sjukdom, och om ordfinnandeförmågan kan förbättras genom träning med en behandlingsmetod som kallas Semantic feature analysis (SFA).

I de fyra delstudierna deltog sammanlagt 90 personer som själva upplevde svårigheter att hitta orden (anomi) . Av dem hade 44 personer haft en vänstersidig stroke, 27 hade MS och 19 hade PS. Deras förmåga att hitta ord undersöktes med hjälp av ett omfattande undersökningsmaterial. Uppgifterna i materialet prövade förmågan att hitta såväl enstaka ord som att formulera sig i sammanhängande tal.

Deltagarnas egna upplevelser av sina svårigheter undersöktes också, liksom deras kommunikationspartners upplevelser av svårigheterna. Tjugo av personerna med stroke och olika svårighetsgrader av anomi (i delstudie II och III) och två personer med MS och milda svårigheter att hitta orden (i delstudie IV) deltog dessutom i anomibehandling.

Resultaten från delstudie I visade att vissa av tecknen på försämrad ordfinnandeförmåga var likartade hos de flesta av deltagarna, oavsett vilken bakomliggande sjukdom eller hjärnskada de hade. Det tog längre tid att hitta orden och det som uttrycktes kunde bli mindre informativt, exempelvis genom att vissa ord inte nämndes alls eller byttes ut mot andra ord än de som avsågs. Det framkom också att den som har svårt att hitta orden kan uppleva det som väldigt besvärande, oavsett om en lyssnare tycker att svårigheterna är stora eller små. Svårigheter att hitta orden kan minska graden av aktivitet och delaktighet i olika kommunikativa situationer och påverka livskvaliteten negativt.

Det fanns också stora skillnader. Personerna med stroke hade ofta större svårigheter att hitta ord än personerna med PS eller MS. Orden kunde också drabbas på fler sätt efter en stroke. Hos personer med PS eller MS var det vanligaste – och ofta enda påtagliga – symtomet att de bytte ut ord. Hos personer med stroke kunde orden dessutom ofta fattas helt, eller produceras på ett sätt som inte var avsett, t.ex. genom att vissa bokstäver föll bort eller blev utbytta.

Resultaten från delstudierna II och III visade att träning att hitta orden kan hjälpa. De ord som tränades blev oftast lättare att få fram för deltagarna som hade haft en stroke. Deltagarna i studie III fick likvärdiga resultat oavsett om de hade tränat med SFA-metoden eller om de hade fått en annan träning. Men anomibehandlingen fungerade inte för alla och det var svårt att överföra framstegen till andra situationer utanför träningen. Personerna med MS i
delstudie IV fick inga behandlingseffekter av SFA-träningen.

Det behövs mer forskning för att hitta effektivare behandlingsmetoder mot anomi av olika svårighetsgrader och för att få behandlingseffekter som kan förbättra vardagskommunikationen. Eftersom fungerande kommunikation är en så viktig del av livet, och eftersom svårigheter att kommunicera kan få stora negativa konsekvenser, är det viktigt att alla som upplever besvärande
svårigheter att hitta orden kan få en logopedisk undersökning och hjälp att hantera sina svårigheter.