Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Jenna Najar - Risk factors for dementia - Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics

Hälsa & medicin

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi

Disputation
Datum
11 jun 2021
Tid
13:00 - 16:00
Plats
Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Antal platser
För att minska smittrisken ombeds allmänheten att delta digitalt via länk, se nedan.
Ytterligare information
Länk till
avhandlingen

Opponent och betygsnämnd

Opponent: Associate Professor Mirjam Geerlings, Department of Epidemiology, UMC Utrecht, Utrecht, Nederländerna

Betygsnämnd: docent Ann Brinkmalm Westman (ordf.), professor Caroline Graff (Karolinska Institutet) och professor Jan Marcusson (Linköpings universitet).

Bra att veta

Disputationen hålls på engelska.

För att minska smittrisken ombeds allmänheten att delta via streaming.

Allmänheten har möjlighet att ställa frågor till disputanden, efter betygskommittén, dessa skickas till ordföranden för disputationen professor Bo Söderpalm, via Q&A-funktionen i Zoom Webinar.

Demens – en av världens största folkhälsosjukdomar

Demens är idag en av världens största folkhälsosjukdomar. Då antalet personer med demens förväntas öka de kommande åren är det viktigt att studera riskfaktorer för sjukdomen, för att kunna identifiera förebyggande strategier som kan implementeras innan sjukdomsprocesserna börjar ansamlas.

Syftet med den här avhandlingen var att öka kunskapen om hur livsstilsfaktorer, kroppseget östrogen och genetiska faktorer påverkar risken att drabbas av demens och nivåer av Alzheimers-markörer i cerebrospinalvätskan (CSV).

I studien användes de populationsbaserade H70-studierna och Kvinnostudien från Göteborg och the Mayo Clinic Study of Aging (MCSA 70+ studien) från Rochester, Minnesota, i USA. Information om de riskfaktorer vi studerade (civilstånd, hjärnstimulerande aktiviteter och fysik aktivitet, indikatorer för kroppseget östrogen, och genetiska faktorer) inhämtades från intervjuer och hälsoundersökningar som genomfördes av sjuksköterskor och läkare. Demens diagnostiserades med hjälp av etablerade forskningskriterier baserat på information från undersökningarna. Nivåer av Alzheimers-markörer i CSV analyserades med etablerade laboratoriemetoder.

Studiens viktigaste resultat kan sammanfattas såhär:

I Projekt I visades det att gifta män hade en minskad risk att drabbas av demens i jämförelse med ogifta män, medan det inte visades någon relation mellan civilstånd och demensrisk hos kvinnor.

I Projekt II  visades det att hjärnstimulerande aktivitet och fysisk aktivitet i medelåldern, var och en för sig, minskade risken för olika demenssjukdomar senare i livet.

I Projekt III  visades det att kvinnor med en längre reproduktionstid och senare menopausålder hade en ökad risk att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom. Risken var framförallt hög för de som insjuknade i demens och Alzheimers sjukdom efter 85 års ålder.

I Projekt IV  visades det att kvinnor med en längre reproduktionstid hade högre nivåer av Alzheimers-markörer i CVS.

I Projekt V  visades det att genetisk riskpoäng för Alzheimers sjukdom och APOE-genotypen var kopplade till risken att drabbas av demens upp till väldigt höga åldrar. Effekten av genetisk riskpoäng för Alzheimers sjukdom var speciellt stark hos de individer som inte var bärare av genvarianten APOE ε4.

Sammanfattningsvis bidrar resultaten från den här avhandlingen med ökad kunskap om riskfaktorer för demens, samt bidrar med ökad kunskap om hjärnstimulerade och fysisk aktivitets skyddande effekter på olika demenssjukdomar.