Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Högre seminarium: Henrik Ranby - Åkdon, blick och landskap

Forskning

Henrik Ranby presenterar sin nya bok, Åkdon, blick och landskap

Seminarium
Datum
9 sep 2020
Tid
15:00 - 17:00
Plats
Via Zoom

Bra att veta
Zoomlänk: https://gu-se.zoom.us/j/65314813768?pwd=d0NjZkVOZk8wSytlb1E2SU5MSHJFQT09

Henrik Ranby presenterar sin nya bok med fokus på kulturarvs- och kulturvårdsfrågor:

  • Hur förändrades synen på landskapet under industrialismen?
  • Vilken roll spelade de nya åkdonen tåget, cykeln, motorcykeln, mopeden, bilen och bussen för vårt sätt att betrakta landskapet?
  • Hur formade åkdonen vår tids landskapsbild och hur påverkade de användningen av kulturlandskapet?
  • Vilka av åkdonens kulturella rötter kom från tidigare epokers vagnskulturer in i vår egen?
  • Vilka miljöer skapade åkdonen, vad finns kvar av detta idag, hur har det vårdats och hur skall vi förhålla oss till detta kulturarv?

Det är sådana frågor Åkdon, blick och landskap ställer. Med teknikhistoriska referat, konst- och litteraturhistoriska paralleller och fylliga utblickar följer Henrik Ranby åkdonens väg genom historien och landskapet. 

Industrialismen ses mot bakgrund av medeltidens och den förindustriella tidens vägnät, dess hästdragna åkdon och reseskildringar. Huvudexemplen är hämtade från Kullahalvön i Nordvästskåne. Tillkomsten av Skåne-Hallands och Höganäs-Mölle järnväg granskas liksom dessa banors miljöer.

Ett särskilt avsnitt ägnas landsvägens moderna åkdon och vad cykeln, bilen och bussen kom att representera i 1900-talets samhälle, kultur och landskap. De olika transportsystemens bakgrundshistorier och etablering behandlas, liksom design, kulturmiljöspår i landskapet och visuell kultur. Avslutningsvis diskuteras vad dagens kulturarvsbegrepp ger för möjligheter och begränsningar och hur åkdonen, landskapet och människors syn på dem har hanterats som kulturarv.

En mängd frågor om kulturarv och kulturmiljövård kan ställas och diskuteras och tas upp på seminariet:

Varför är vagnar en så otydlig del av svensk kulturhistorisk forskning? Varför togs vagnsutställningarna bort på flera museer i slutet av 1900-talet?

Varför är landsvägar på samma sätt ett otydligt och lågprioriterat kulturarv?

Varför fick järnvägen för över 100 år sedan ett statligt museum medan bevarandet av bilar helt vilat på den ideella sektorn?

Hur formas svenska landskapsstereotyper (ex ”det Skånska landskapet”)?

Hur fungerar svensk kulturmiljövård i tillväxtregioner med ”tät kulturmiljö”?

Hur formas det kulturarv vi brukar diskutera i samverkan med litteratur, konstbild och massbild?

Hur samverkar kulturvård och naturvård och när motverkar de varandra? Vem har tolkningsföreträdet över landskapet? 

Vad kan min bok generera för vidare forskning?