Trots en välformulerad patientlag är patientens rättsliga ställning svag. Hur kan vi använda lagen tillsammans med den svenska och europeiska standarden för patientdelaktighet i personcentrerad vård som verktyg för att öka patientens ställning och bidra till omställningen till personcentrerad vård?
2015 kom den nya patientlagen. Syftet var att stärka patientens rättsliga ställning och möjlighet till delaktighet, vilka är förutsättningar för en personcentrerad vård. Men tyvärr verkar lagen inte ha haft den effekt många hade hoppats. I stället visar utredningar att patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård faktiskt har försämrats. Hur kan vi då arbeta för att öka patientens ställning i Sverige? Sedan 2020 finns även en svensk och europeisk standard för patientdelaktighet i personcentrerad vård. Kan den användas tillsammans med patientlagen för att öka patientens ställning, och därmed bidra till personcentreringen av svensk hälso- och sjukvården? Forskare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC arbetar med frågorna, och diskuterar dem här med en panel bestående av representanter för patienter och arbetsgivare och/eller politik.