To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

"Kan man se ett ordförråd… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

"Kan man se ett ordförråd?"

Conference contribution
Authors Elisabeth Ohlsson
Published in Konferensbidrag vid SMDI, Svenska med didaktisk inriktning.
Publication year 2018
Published at Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies
Language sv
Keywords ordförråd, gymnasieelevers texter, korpuslingvistik, kvantitativa mätningar, CLIL/icke-CLIL
Subject categories Specific Languages

Abstract

I denna kvantitativa studie undersöks 520 texter skrivna på svenska av gymnasieelever vid fyra olika tillfällen under deras tre gymnasieår. Texterna är insamlade inom CLISS-projektets ram (Content and Language Integrated Learning in Swedish Schools) med 240 deltagande elever varav en grupp med språkklasser som haft engelska som undervisningsspråk (CLIL) och en grupp med kontrollklasser som haft svenska som undervisningsspråk (icke-CLIL). För att synliggöra elevernas produktiva vokabulär fokuseras specifika lingvistiska drag. Med korpuslingvistiska metoder har förekomst och användningsgrad av nominaliseringar och verb i passiv form (Halliday & Matthiesen 2014, Schleppegrell 2004) liksom akademiska ord (Jansson et al. 2012) identifierats. Dessutom har lexikal profilering (Nation & Anthony 2016) använts för att identifiera förekomst och frekvens av hög- och lågfrekventa ord. Utöver detta har kvantitativa ytstrukturella mätningar gjorts av textlängd, ordmedellängd, andel långord och ordvariationsindex (Magnusson & Johansson Kokkinakis 2009, Nordenfors 2011, Vagle 2005). Resultaten redovisas som medelvärden för elevgrupperna CLIL och icke-CLIL samt för genus och analyseras även med SPSS, version 22. Studiens resultat visar att de deltagande eleverna i liten utsträckning använder sig av de variabler som kännetecknar ett mer vetenskapligt sätt att skriva. Ingen tydlig progression uppvisas heller över tid av variabelmätningarna. Gällande de kvantitativa ytstrukturella mätningarna visas en nedgång vid jämförelse med tidigare studier av elevskrivna texter. Det är inom studien statistiskt säkerställt att CLIL-eleverna skriver längre texter än icke-CLIL-eleverna samt att gruppen pojkar CLIL använder längre ord och uppvisar en större ordvariation. Flickor icke-CLIL är den grupp som sammantaget har de lägsta resultaten. De pedagogiska implikationer som studien ger är flera; komplexiteten av hur ett ordförråd kan synliggöras behöver uppmärksammas liksom hur texttyper är sammansatta av olika vokabulär där ordens betydelse och funktion kan variera. Alla elever bör tidigt i skolan ges stöttning i att utveckla medvetenhet och förståelse för ordförrådet som en framgångsfaktor i all utbildning.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?