To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Utveckling av bedömningsm… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Utveckling av bedömningsmetoder för barn som utsatts för våld i sin familj - Rapport från en fortsättningsstudie

Report
Authors Ulf Axberg
Anders G Broberg
Maria Eriksson
Ole Hultmann
Clara Iversen
ISBN ISBN 978-91-983338-1-7
Publisher Göteborgs Universitet
Place of publication Göteborg
Publication year 2018
Published at Department of Psychology
Language sv
Links https://gup.ub.gu.se/file/207519
Keywords Risk- och skyddsintervjuer, barn utsatta för/bevittnat våld, barnavårdsutredningar
Subject categories Social Work, Applied Psychology, Sociology, Psychology

Abstract

Tidigare studier i iRiSk-projektet har utvecklat och prövat metoder för insamling av uppgifter som behövs för bedömning av hur stor risk barn som varit utsatta för våld i sin familj löper att utsättas för förnyat och/eller förgrovat våld av vuxna som har omvårdnadsansvar för barnet. I dessa studier framkom att det inom socialtjänsten fanns skäl att göra risk-/skyddsbedömningar i cirka 10 procent av alla nya ärenden. Det aktuella iRiSK-projektet har undersökt i vilken grad den tidigare utvecklade metoden för risk-/skyddsintervju och bedömning är praktiskt användbar inom individ-och familjeomsorgen, vilket är första steget i den vetenskapliga process vars nästa steg är att pröva metodens sensitivitet och specificitet. Projektet har också lagt grunden för en prediktionsstudie, vilket det finns ett stort behov av när det gäller barnavårdsärenden, och som hittills inte studerats i en svensk kontext. Syftet med föreliggande projekt var att pröva användbar- och genomförbarheten av iRiSk-intervjuerna inom ramen för barnavårdsutredningar avseende barn som varit utsatta för våld i sin familj, direkt och/eller bevittnat mellan barnets föräldrar, ur barns, föräldrarnas och handläggares perspektiv. Vidare syftade projektet till att utveckla den befintliga iRiSk-intervjun med föräldrar så att den riktar sig till såväl våldsutövande som våldsutsatta föräldrar och i en pilotstudie pröva hur den fungerar i den sociala barnavårdens kontext. Datainsamlingen har pågått under sju månader (perioden 1 maj till 31 december) 2017. När pilotprojektet inleddes var planen att teckna avtal med 6-7 enheter inom socialtjänstens individ och familjeomsorg (IFO) där varje enhet förväntades kunna göra 5 till 10 intervjuer under projektperioden. På grund av ändrade förutsättningar i de verksamheter som forskargruppen haft en längre kontakt med samt att vissa av verksamheterna behövt en längre period att komma igång med intervjuerna än planerat kom det i praktiken att bli två enheter som deltog i prövningen av intervjun. Vid dessa verksamheter har ca 25 intervjuer genomförts under perioden, varav ett mindre antal blivit tillgängliga för forskarna. Datainsamlingen innebär att det i skrivande stund finns 19 iRiSk barnintervjuer tillgängliga för fördjupade studier genom samtalsanalys. Under projekttiden har en anpassad version av intervjuguiden utarbetats, som ska kunna användas även med våldsutövande föräldrar. Denna anpassade version har prövats i en pilotstudie vid en verksamhet, i intervjuer med föräldrar som misstänks utöva våld eller där det är konstaterat att de utövat våld. För att utveckla stödet till handläggarna i bedömningen av i vilka ärenden det är lämpligt att använda intervjun med fokus på våldsutövande föräldrar har det strukturerade frågeformulär för fördjupad kartläggning som ingår i metoden reviderats så att de också innehåller frågor om eget våldsutövande. 10 handläggare har intervjuats i grupp för att undersöka hur de ser på metodens användbarhet och i vilken grad de bedömer att den strukturerade intervjun är genomförbar i praktiken. Slutsatserna från projektet är att så långt ser risk-/skyddsintervjuerna ut att fungera väl också i den sociala barnavårdens sammanhang. De intervjuade handläggarna är överlag positiva till metoden och tycker att den är möjlig att använda med barn och föräldrar och att den genererar meningsfull information till barnavårdsutredningen. De har kommit med en rad konkreta förbättringsförslag som tas tillvara vid revidering av materialet. En digital version av materialet är önskvärt då det skulle medge en större flexibilitet i förhållande till olika typer av ärenden, och enkelt avhjälpa en del av de svårigheter som handläggarna beskriver i det praktiska genomförandet av risk-/skyddsintervjuer. Utbildningen av dem som ska använda intervjun behöver utvecklas på flera olika punkter, både i förhållande till det som intervjuade handläggare framför och det som framkommer i samtalsanalysen av de inspelade barnintervjuerna. Den metodkonsultation som erbjudits verksamheter har visat sig vara viktig för att stödja användningen av intervjuerna och formerna för metodkonsultation bör utvecklas. På sikt bör även en utbildnings- och genomförandemanual för risk-/skyddsintervjuerna utvecklas, som tydliggör vilka förkunskaper, vilken utbildning, metodkonsultation och handledning samt organisatorisk förankring som krävs för att intervjuerna ska kunna användas på bästa sätt. Tidigare rapporter från projektet har presenterat resultat av samtalsanalyser av ljudinspelade risk/skyddsintervjuerna med barn. De har beskrivit hur barn hanterar ledande inslag i frågor, hur barns initiativ tas emot av intervjuaren och hur barns ljudinspelade svar är relaterade till vad handläggare skriftligen nedtecknar. Rapporterna har också i bred bemärkelse rapporterat hur barns beskrivningar av svåra upplevelser giltiggörs i intervjusammanhanget. Analysen i denna rapport utgår från ett utökat material (19 intervjuer med barn) och undersöker sammanhanget för intervjuares giltiggörande av barns upplevelser. Valet att titta närmre på giltiggörande och då specifikt kommunikation av förståelse grundar sig bland annat i nya upptäckter i forskningen om vikten av att intervjuer med våldsutsatta barn sker på ett stödjande sätt. Analysen visar att stödjande kan behövas utifrån tidigare upplevelser, att intervjun är påfrestande (tids- och minnesmässigt) och att intervjufrågor kan upplevas ifrågasättande av barn. Intervjuare behöver vara förberedda på dessa svårigheter och ha strategier för att stödja barn, till exempel genom att uttrycka förståelse för barnets känslor. Barn ger oftare uttryck för intervjuupplevelser icke-verbalt och i dessa fall tycks icke-verbala resurser utgöra lämpliga stödjande resurser. Intervjuarens hävdande av emotionell förståelse av tidigare upplevelser leder i denna studie till utvecklade svar. På grund av det relativt lilla material som ingår i studien behöver detta mönster studeras i större skala. I stort sett verkar iRiSk-intervjuerna ge utrymme för ett stödjande förhållningssätt. I handledningen av intervjuare är det dock viktigt att intervjuare får reflektera över olika möjliga bemötanden av barns motstånd i intervjusituationen. När det gäller en utvecklade intervjun för våldsutövande föräldrar pekar kunskapsläget kring risk/skyddsbedömningar som utgår från barns utsatthet och behov på betydelsen av att den intervjuguide med fokus på våldsutövande föräldrar som nu utarbetats fortsatt utvecklas och prövas, i dialog med verksamheter som möter våldsutövande föräldrar. Mot bakgrund av det faktum att forskning om riskbedömning för partnervåld framförallt har fokuserat våldsutövande män, och att det typfall av föräldrar som utövar partnervåld som socialtjänsten kommer i kontakt med är våldsutövande pappor – som har utövat våld mot barnens mamma - har utvecklingsarbetet med intervjun i detta första steg fokuserat den typiska situationen med pappor som utövar våld mot sin partner/barnets mamma och/eller sina barn. Litteraturgenomgången visar att statistiskt grundade riskbedömningsinstrument och strukturerade bedömningar (konsensusbaserade) för bedömning av partnervåld i några fördelar jämfört med ostrukturerade bedömningar. Statistiskt grundade riskbedömningsinstrument och strukturerade bedömningar används inte i barnavårdsärenden i Sverige. Inga specifika intervjuguider som är utvecklade för en pappa som utövar både partnervåld och barnmisshandel har hittats i litteraturgenomgången. Att intervjua en förälder som misstänks ha utsatt sitt barn och/eller barnets andra förälder för våld är ofta en svår uppgift. Strukturerade risk-bedömningsinstrument som bygger på information också från den föräldern som står för (det grövsta) våldet bör vara ett sätt att öka stringensen i dessa beslut, men sådana instrument finns idag inte tillgängliga, vare sig i Sverige eller internationellt. En strukturerad intervju med en misstänkt förövare av partnervåld/barnmisshandel kan troligen utgöra ett viktigt komplement i riskbedömning och beslut om riskhantering (stöd och behandling) i barnavårdsärenden. En riskbedömning blir troligen mera tillförlitlig om även förövaren intervjuas i en barnavårdsutredning. Om pappor ignoreras i utredningarna, riskerar man att mammorna belastas för att inte kunna skydda sina barn från pappor som utövar våld. En strukturerad intervju kan dessutom vara första steget till att en pappa tar emot erbjudande om att förändra sitt våldsbeteende.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?