To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

En rapport om studiemiljö… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

En rapport om studiemiljö, stress och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter

Report
Authors Mia Söderberg
Gunilla Wastensson
Helena Eriksson
Kjell Torén
ISBN 978-91-86863-14-2
Place of publication Göteborg
Publication year 2017
Published at Institute of Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, Section of Occupational and environmental medicine
Language sv
Links www.amm.se/wp-content/uploads/2017/...
Keywords Student, studiemiljö, psykosocial studiemiljö, psykisk hälsa
Subject categories Occupational medicine

Abstract

Rapporter från både Göteborgs universitets Akademihälsa och Sahlgrenska akademin Studentkår har uppmärksammat en hög förekomst av överbelastning och psykisk ohälsa bland studenter vid Sahlgrenska akademin. Därför beslöt Sahlgrenska akademins dåvarande dekan Olle Larkö, att utföra en studie om upplevd stress, studiemiljö och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter. Uppdraget att genomföra studien tilldelades Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin & Göteborgs universitet. Det övergripande syftet var att undersöka studiemiljöns betydelse för studenternas grad av upplevd stress och hälsa som underlag för förebyggande åtgärder. Övriga frågeställningar var om det fanns skillnader avseende sådana variabler mellan könen eller mellan studenter på olika program. Frågeställningarna undersöktes via en webenkät som skickades till alla studenter som under HT-2016 aktivt studerade vid något grundutbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin. Enkäten mätte företrädelsevis olika psykosociala aspekter i studiemiljön, såsom studieintensitet, möjligheter till inflytande, socialt klimat och hur man upplevde föreläsare och kursledare. Som utfall utvärderades grad av utmattning, ångest- och depressionssyndrom, om man sökt vård pga. sina studier eller starkt övervägt att avbryta sin utbildning. Utav 3961 tillfrågade, besvarades enkäten av 2398 studenter, vilket innebär en svarsfrekvens på 61%. Svarsfrekvenserna skiljde sig mycket mellan olika program, vilket man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten för enskilda program. De deskriptiva resultaten visade att de flesta studenter var stolta över sitt framtida yrkesval, blev stimulerade av sina studier och kände att man blev väl förberedd för sin yrkesroll. Det var också tydligt att det fanns en god och stöttande social stämning studenter emellan. Ungefär en tredjedel av alla studenter upplevde dock en anspänd studiesituation, dvs. stor arbetsbelastning, men med begränsade möjligheter att påverka sin studiesituation, en typ av psykosocial miljö som är starkt kopplat till psykisk ohälsa. Många kände också en hög grad av oro inför framtida höga stressnivåer och stort ansvar inom det blivande yrket. Det fanns en utbredd förekomst av psykisk ohälsa, ungefär en tredjedel rapporterade nivåer över de standardiserade cut-off värdena för hög grad av utmattning eller ångestsymtom som kan indikera en ångeststörning. Andel personer som sökt vård pga. studierelaterad ohälsa låg på 15%, och ungefär en tredjedel av alla studenter hade någon gång starkt övervägt att avbryta sina studier. Vid jämförelse med andra grupper som besvarat samma typ av frågeformulär går det att se att Sahlgrenska akademins studenter rapporterar högre grad av utmattning, ångest- och depressionssymtom, än t.ex. svenska lärarstudenter eller unga vuxna i den svenska allmänbefolkningen. Noterbara skillnader fanns även mellan könen. Resultaten visade t.ex. att kvinnor lade fler studietimmar per vecka på sina studier och i högre utsträckning hade en anspänd studiesituation, jämfört med männen. Kvinnor rapporterade också en högre förekomst av psykisk ohälsa, avseende både grad av utmattning och ångestsymtom. Det fanns även skillnader mellan olika utbildningsprogram, där de stora programmen, apotekar-, läkar-, tandläkare- och sjuksköterskeprogrammen, utmärker sig avseende variabler såsom hög arbetsbelastning och förekomst av psykisk ohälsa. Den högsta andelen personer som sökt vård pga. studierelaterad ohälsa återfanns bland de kvinnliga läkarstudenterna (27%). Detta kan jämföras med vårdbehov hos manliga läkarstudenter (9%) eller den grupp av kvinnliga studenter med näst högst reliabel förekomst av vårdbehov, kvinnliga tandläkarstudenter (15%). Sambandsanalyserna visade att en av de starkaste riskfaktorerna för utmattning, vårdsökande och övervägandet att avbryta sina studier, var en anspänd studiemiljö (höga krav och låg kontroll). En sådan studiesituation var förknippad med en tredubbelt så hög risk för hög grad av utmattning och dubbelt så högt vårdbehov, jämfört med de som hade låga studiekrav och högt inflytande. Brister från fakulteten, såsom otydliga kursmål eller bristande feedback, var också associerat till en fördubblad risk för hög grad av utmattning och övervägande att avbryta sina studier. Därutöver var oro inför framtida kapacitet och emotionella krav på verksamhetsförlagd utbildning kopplat till psykisk ohälsa. Ett annat intressant resultat var att könsdiskriminering var associerat till att man sökte vård, däremot fanns det inga signifikanta samband mellan att söka vård, och utmattning eller ångest. Mindre förvånande var att den starkaste faktorn för att överväga att avbryta sina studier, var ett bristande engagemang för sin utbildning och kommande yrket. Resultaten visade även samband till viktiga friskfaktorer. Som tidigare påvisats i flera studier, var fysisk aktivitet kopplat till lägre nivåer av utmattning. En annan betydelsefull faktor, som var associerad till både minskad utmattning och ångestsymtom, var tid till återhämtning, vilket också är konsekvent med tidigare forskning. Sammanfattningsvis, trots många positiva aspekter såsom engagemang, stimulans och bra social gemenskap, rapporterade Sahlgrenska akademins studenter en hög förekomst av krävande och stressande studieförhållanden och en utbredd psykisk ohälsa. Studenterna vid Sahlgrenska akademin går på krävande utbildningar som ska förbereda dom för yrken med högt tempo och stort ansvar gentemot andra människor. Detta kräver god stresstålighet, men också att man kan känna igen mekanismer som kan orsaka stress och att man har kunskap om hur man kan skydda sin hälsa. Idag läggs stort ansvar för den egna hälsan på studenterna själva. Man bör diskutera huruvida inte universitet bör ha en tydligare och mer ansvarstagande roll i att minska förekomst av skadliga studieförhållanden och stärka studenternas förmåga att hantera krävande förhållanden och därmed bättre förbereda dom inför arbetslivet. Förslagna åtgärder bör därför fokusera på utökad tillgång till stresshanteringsprogram, förändra kulturer där stress och att må psykiskt dåligt ses som en svaghet, schemaläggning som gynnar tid för återhämtning och lyfta positiva och hälsofrämjande aspekter av fysisk aktivitet.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?