To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Mobilisering och undanskj… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Mobilisering och undanskjutande – Paradoxen i svensk politik kring stereotyper, jämställdhet och yttrandefrihet

Conference contribution
Authors Eva-Maria Svensson
Maria Edström
Published in G16, Gränser, mobilitet och mobilisering Norrköping 23-25 nov 2016.
Publication year 2016
Published at Department of Journalism, Media and Communication (JMG)
Department of Law
Language sv
Keywords CEDAW, policyprocesser, mobilisering, implementering av CEDAW, marknadsdriven yttrandefrihet, jämställdhet, yttrandefrihet,
Subject categories Law and Society, Law, Gender Studies

Abstract

Jämställdhet och yttrandefrihet är två kärnvärden i den svenska demokratin. Syftet med detta paper är att problematisera och förklara ’mobilisering’ och ’undanskjutande’ i policyprocesser, när jämställdhet och yttrandefrihet kommer i konflikt med varandra. Utgångspunkten är Sveriges anslutning till CEDAW (1979) och hur denna konvention har implementerats, särskilt granskas processer kring artikel 5a. Denna artikel handlar om att eliminera könsstereotyper eller som det står i den svenska översättningen ”ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor”. Uttolkningen av denna artikel förstärks i Pekingplattformen (1995 Section J). I Sverige har denna artikel aktualitet särskilt när det gäller frågan om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, där kvinnorörelsen varit pådrivande sedan 1970-talet. Trots upprepade utredningar betraktas eventuell lagstiftning fortfarande som ett hot mot yttrandefriheten. Värt att notera är att övriga nordiska länder (samt exempelvis Spanien) gör en annan tolkning och på olika sätt har reglerat könsdiskriminerande reklam i lag. Processerna på politisk nivå och som rättslig fråga kommer att analyseras med begreppsparet mobilisering – undanskjutande med hjälp av Carol Bacchi och andra teorier om policyprocesser. Vilka aktörer har varit aktiva i implementeringen? Hur har artikel 5a ramats in eller skjutits undan? Vilka aspekter av artikeln har lyfts till debatt? Vi har tidigare visat att kärnvärdena jämställdhet och yttrandefrihet står emot varandra på medieområdet och att yttrandefrihet ofta får väga tyngre än jämställdhet. Här är fokus på frågan varför det är så i Sverige. Vi ser att det finns huvudsakligen två förklaringar, yttrandefrihetens historiska betydelse för den svenska demokratin medan jämställdhet är ett senare värde, i kombination med en allt starkare betoning av näringsfrihetens värde. Med hjälp av teoretiker som Wendy Brown kommer vi att analysera den senare förklaringen.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?