To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Förändring av växtbiomass… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Förändring av växtbiomassan i ett grunt marint ekosystem. En modellstudie av effekter av näringstillförsel och andra faktorer i Kalvöfjorden söder om Orust

Report
Authors Anders Stigebrandt
Magnus Wenzel
Victor Veiderpass
Publisher Länsstyrelsen i Västra Götalands län; Rapport nr: 2014:22 ISSN: 1403‐168X
Place of publication Göteborg
Publication year 2014
Published at Department of Earth Sciences
Language sv
Links www.lansstyrelsen.se/vastragotaland...
Subject categories Earth and Related Environmental Sciences

Abstract

En ökad tillförsel av växtnäring antas ofta vara orsaken till observerad ökning av vegetationens biomassa i kustområden. Logiken är att ökad tillgång till näring bör ge en ökad biologisk produktion och bestånd med större biomassa. Denna ”bottom-up”- kontroll är sannolikt inte alltid huvudförklaringen eftersom även andra mekanismer kan påverka beståndens biomassa. Förändringar av ekosystemets funktion, på grund av exempelvis utfiskning av stora rovfiskar, kan leda till ett ändrat betningstryck på enskilda arter (”top-down”-kontroll). I föreliggande rapport modelleras och diskuteras båda typerna av kontroll av växtbiomassor i Kalvöfjorden. En inledande analys visade att de olika habitaten i den grunda Kalvöfjorden är styrda av vattendjup och strömmar orsakade av vindvågor varför de kan tilldelas fasta arealer (Veiderpass och Stigebrandt, 2012). De mest strömutsatta grunda områdena är täckta av bentiska mikroalgsmattor bestående av diatoméer och cyanobakterier. Dessa områden kan också hysa band av brunalger (Fucus) samt under vindsvaga sommarperioder mattor av grönalger (Cladophora). Under nivån för lägsta lågvatten finner man ängar av ålgräs (Zostera). I ålgräsängarna finner man också mikroalgsmattor samt fintrådiga alger, t.ex. grönalger (Cladophora), vilka delvis växer på ålgräset. Vinden skapar tidvis vågor med tillräcklig amplitud för att slita loss delar av alger och även rycka upp ålgräs. De lösrivna växtdelarna driver iväg och hamnar antingen på stränderna eller på botten i de djupare delarna i fjorden där de bildar deponier av detritus vilken bryts ner varvid näringsämnena så småningom antingen tas upp av ålgräsets rötter eller kommer ut i fjordens vatten. Utbytet av näring och växtplankton med Stigfjorden, tillväxt, uppryckning och nedbrytning av sjögräs, alger och algmattor samt växtplankton beräknas med en för ändamålet utvecklad modell för en fem år lång period (Referensfallet, Fall a). Resultaten förefaller realistiska även om de inte kan verifieras mot observationer av tidsutvecklingen av biomassor av de olika arterna eftersom denna information saknas. Modellen visar bl.a. att nedbrytning av detritus och diffusion av löst närnig från sedimentens porvatten är viktiga näringskällor. Modellen används därefter för att studera responsen på förändringar av näringstillförseln via avrinning från Orust. Två fall undersöks; i det ena fallet halveras tillförseln och i det andra fallet forslas de växtdelar som hamnar på stränderna bort från området (”tångtäkt”). Maximala biomassan i fjorden reducerades med 1 % resp. 20 % för dessa fall. Modellen visar att det inte är möjligt att förklara en (förmodat) stor ökning av mängden fintrådiga alger i fjorden med en ökning av näringstillförseln från Orust. Upphörandet av tångtäkt kan sannolikt ha bidragit till en viss ökning. Vi undersökte också ett fall där betningstrycket på fintrådiga grönalger ändrades. Enligt modellen leder en dubbling av betningstrycket till en betydande minskning av grönalgernas biomassa. Den stora ökning av fintrådiga grönalger som förmodas ha skett i Kalvöfjorden kan ha orsakats av ändringar av en top-down-kontroll av vegetationen i form av selektiv betning av fintrådiga grönalger. Det är känt att en minskning av bestånd av stora rovfiskar, t.ex. torsk, i ett område kan leda till minskad förekomst av snäckor som betar på fintrådiga alger men vi vet inte om just denna förklaring stämmer för Kalvöfjorden. Den utvecklade modellen för Kalvöfjorden kan betraktas som ett expertsystem med inbyggd kunskap från flera vetenskapliga discipliner. Modellen har gett ökad insikt i fjordens näringsämnes- och biomassedynamik och den är redan nu tillräckligt bra för att svara på frågan vilka näringskällor och sänkor som dominerar i Kalvöfjorden. Efter framtida validering mot robusta fältdata, som ännu inte insamlats, bör modellen kunna appliceras på andra grunda kustekosystem längs svenska västkusten.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?