To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Measuring issue ownership… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Measuring issue ownership. LORE working paper 2014:1

Report
Authors Love Christensen
Johan Martinsson
Publisher University of Gothenburg
Place of publication Göteborg
Publication year 2014
Published at Department of Political Science
Language en
Links lore.gu.se/digitalAssets/1531/15310...
Keywords survey methodology, measurement
Subject categories Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalization Studies)

Abstract

I flera årtionden har frågeägarskap (eng. Issue Ownership) varit ett värdefullt koncept för att förklara och förutsäga partikonkurrens och partibeteende. Det har också kommit att spela en viktig roll i studier av väljarbeteende. Det finns emellertid inget vedertaget sätt att mäta frågarägarskap på, vilket gett upphov till en mängd olika mått. Denna inkonsekvens har en negativ påverkan på jämförbarheten mellan studier av frågeägarskap i tid och rum. I denna forskningsnot använder vi en experimentell design för att undersöka och jämföra fyra olika mått på frågeägarskap i en internetenkät: ett mått med sju skalsteg, ett med bra politik, ett med bra- och dålig politik och ett med bäst politik. Vår förväntan är att det finns en avvägning mellan kognitiv ansträngning och förklaringskraft när vi mäter frågeägarskap. Kognitiv ansträngning operationaliseras som tiden det tar för en respondent att besvara frågan i en internetenkät och förklaringskraft operationaliseras som förändringen i R2 som sker när respektive frågeägarskapsmått läggs till i en grundläggande regressionsmodell som modellerar sannolikheten att rösta på Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Moderaterna. Stick i stäv med våra antaganden kan vi inte urskilja en tydlig avvägning mellan förklaringskraft och svarstid. De olika måtten följer vår predicerade rangordning för svarstid, men följer inte våra förväntningar gällande förklaringskraft. I synnerhet måttet med sju skalsteg genererar oväntat låg förklaringskraft. När vi tar både svarstid och förklaringskraft i beaktande anser vi att måttet som efterfrågar både bra och dålig politik för respektive parti utgör en bra kombination av förklaringskraft och medelhög svarstid / kognitiv ansträngning.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?