To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Med bebyggelsehistoria so… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Med bebyggelsehistoria som medel. Om relationer mellan kunskapsbildning och uppvärdering av äldre stadsbebyggelse

Journal article
Authors Ingrid Martins Holmberg
Published in Bebyggelsehistorisk tidskrift
Issue 2010:60
Publication year 2011
Published at Department of Conservation
Language sv
Keywords omvärdering, bevarande av stadsbebyggelse, gentrifiering, akademisk kunskapsproduktion
Subject categories Architecture, Cultural Studies

Abstract

I följande artikel kommer framväxten av 1970-talets vidgade bevarandeintresse för stadens befintliga bebyggelse att spåras genealogiskt genom en kartläggning av bebyggelsehistorisk kunskapsproduktion inom framförallt svenska universitets- och högskoleinstitutioner om ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’, med en viss tonvikt på vad som försiggick i Göteborg. Artikelns genomgång visar hur denna kunskapsproduktion genom sin akademiska hemvist – som medförde kontinuitet, uthållighet och kontaktnät av olika slag; en hög grad av intertextualitet; en i detta skede kraftigt växande akademikerkår – kunde medverka till att bevarandefrågan kunde slå igenom och vända den decennier långa saneringsinriktade stadsplaneringen som bortsåg från de kvaliteter som den befintliga bebyggelsen hyste. Det handlar emellertid inte om en samordnad förskjutning, och därför har kunskapsproduktionens behövt belysas inom hela spektret av relevanta sammanhang: universitetsinstitutioner för etnologi, konstvetenskap, arkitektur och konsthögskolan, såväl som också introduceringen av internationell litteratur och forskning inom exv. den urbanistiska traditionen. Genomgången har således speglat hur ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’ framträder inom en lång rad olika discipliner och akademiska sammanhang, men jag har också försökt tydliggöra hur olika vetenskapliga perspektiv, metoder, frågor, problemställningar, val av källmaterial och även av tolkningar, tillsammans ledde fram till ett helt nytt kunskapsobjekt: ’arbetarbostad i trähus’. Den nya kunskapen om ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’ kom därmed att lägga fast denna bebyggelse såsom framförallt klassbaserad och klassrelaterad, medan faktisk social heterogenitet förbisågs. Artikeln är i sin helhet baserad på undersökningar i avhandlingen På stadens yta. Om historiseringen av Haga, där villkoren för omvärderingen av stadsdelen Haga i Göteborg utgjorde den centrala forskningsfrågan, och där denna omvärdering ges en långt bredare behandling. Analyser av en lång rad av textsammanhang gjordes där i syfte att förstå de diskursiva mekanismer och förskjutningar som ledde till att en ”gammal-och-ful” stadsdel kunde bli en ”gammal-och-fin” stadsdel. Inom ramen för den forskning som artikeln baserar sig på, har dessa utsagor satts inom en teoretisk ram av Foucaults objektstillkomst, vilket ansluter till poststrukturalistisk kulturvetenskaplig forskningsinriktning och medför en diskursanalytiskt influerad metod.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?