To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Naturvetenskap i PISA 201… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Naturvetenskap i PISA 2018

Report
Authors Frank Bach
Ann Zetterqvist
ISBN 9789175593418
Publisher Skolverket
Place of publication Stockholm
Publication year 2019
Published at Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies
Language sv
Links https://www.skolverket.se/publikati...
Keywords Kunskapsprov , Undervisning i naturorienterande ämnen , Achievement tests , Internationella studier , PISA , Ämnesdidaktik - naturvetenskap
Subject categories

Abstract

Den naturvetenskapliga delen av PISA prövar elevernas kunskaper utifrån tre typer av kunskap: innehållskunskap, procedurkunskap och epistemisk kunskap. Innehållskunskap rör de naturvetenskapliga begreppen, modellerna och teo- rierna. Procedurkunskap handlar om de metoder och praktiker som förekom- mer i naturvetenskap medan epistemisk kunskap istället innehåller frågor om varför experiment genomförs, karaktären hos kunskapsanspråk i naturvetenskap och betydelsen av termer som exempelvis teori, data och hypotes. PISAs sätt att lyfta fram epistemiska kunskaper får betraktas som innovativt och intressant. Jämfört med elevers kunskaper om det naturvetenskapliga innehållet och delvis även om naturvetenskapliga metoder är elevers episte- miska kunskaper mer outforskade. Därför är de svenska elevernas svar på epistemiska uppgifter föremålet för denna rapport. Studien avgränsas till sex öppna sekretessbelagda uppgifter i PISA 2018. Med öppna menas att eleverna skriver egna svar istället för att enbart kryssa för ett alternativ. För fyra av uppgifterna kryssar de både för ett alternativ och förklarar sitt val med egna ord. I korthet visar resultaten att en mindre andel än 50 procent av eleverna sva- rar på ett sätt som ger poäng och att de elever som inte erhåller några poäng för sina svar till relativt stor andel svarar på ett sätt som pekar mot att de antingen använder sin innehållskunskap eller sin procedurkunskap istället för den efterfrågade epistemiska. Jämfört med de svenska styrdokumenten lägger PISA större vikt vid epistemiska kunskaper som viktiga för aktiva samhällsmedborgare. Idén är att en medborgare bör ha kunskap om hur naturvetetenskaplig kunskap uppstår, vilka kunskapsanspråk naturvetenskap har och kan ha, hur den etableras i vetenskapssamhället och hur det är möjligt att granska och värdera resultat från naturvetenskapliga experiment och undersökningar. Om denna typ av kunskap är viktig som allmänbildning i samhället finns det skäl till att diskutera om det ska ägnas mer tid och större koncentration åt detta i svensk skola än vad som för närvarande är fallet. En sådan diskussion finns inte idag. Denna rapport bidrar förhoppningsvis med ett underlag som inte har funnits tidigare, för att föra en något mer ingående diskussion om värdet av epistemiska kunskaper för framtidens samhällsmedborgare.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/english/research/publication/?tipFriend=true&tipUrl=http%3A%2F%2Fwww.gu.se%2Fenglish%2Fresearch%2Fpublication%2F%3Fprint%3Dtrue%26publicationId%3D287513&publicationId=287513
Utskriftsdatum: 2020-04-06