To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Semiotisk och musikalisk … - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Semiotisk och musikalisk samkonstruktion av musikteoretiska begrepp

Conference contribution
Authors Niklas Rudbäck
Published in NNMPF 2019: Futures of Music in Higher Education, February 26–28, 2019, Royal College of Music, Stockholm, Sweden
Publication year 2019
Published at Academy of Music and Drama
Language sv
Keywords Gehörs- och musiklära; kvintcirkeln; mediering; minne; psykologiska redskap
Subject categories Music education

Abstract

Här presenteras preliminära resultat från ett pågående avhandlingsprojekt som undersöker hur gymnasieelever på ett estetiskt program med musikinriktning lär sig musikteoretiska begrepp och modeller. Som en del av denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever, varav sju intervjuades två gånger (före och efter en period av lektionsobservationer). Dessa intervjuer genomfördes med utgångspunkt i forskningsfrågan ”Hur samkonstruerar eleverna musikteoretiska begrepp och modeller i semiotiskt medierat och musikaliskt samspel med forskaren?” Syftet med detta paper är att börja besvara denna fråga genom att kartlägga teman, likheter, skillnader och mångfald i intervjumaterialet som helhet. Ett andra syfte är att utifrån denna kartläggning diskutera avvägningar mellan djup och bredd i hur resultaten av dessa intervjuer presenteras i avhandlingen. Under 2010-talet har ett antal svenska studier har belyst bristen på ämnesadekvata begrepp i den svenska ungdomsskolans musikundervisning, och hur detta påverkar elevers möjligheter att utveckla musikaliska kompetenser som organiseras genom semiotisk mediering (Ericsson & Lindgren, 2010; Mars, 2016; Wallerstedt & Pramling, 2016). Tidigare forskning om begrepp och terminologi i musikämnet har visat på vikten av att undervisa om musikalisk terminologi i anslutning till musikaliska erfarenheter och av att ta hänsyn till elevers oskolade förståelser av musik. Denna forskning har ofta fokuserat på barn i förskole- och lågstadieåldern eller på universitetsstudenter (t.ex. Bamberger, 2013; Flowers, 1984, 2002; Hair, 2000; Pflederer Zimmerman & Sechrest, 1970; van Zee, 1976; Wallerstedt, 2010; Wallerstedt, Pramling, & Säljö, 2014), medan tonåringar har fått relativt lite uppmärksamhet (men se Falthin, 2011; Zimmerman Nilsson, 2009). Detta är en del av anledningen till att föreliggande studie är situerad i en gymnasiekontext. Inom det estetiska programmets musikinriktning erbjuder kursen Gehörs- och musiklära 1 ett tillfälle att studera ungdomar som kommer i kontakt med musikteoretiska begrepp de i många fall inte mött tidigare, eller i alla fall inte behandlat så pass grundligt. Inom ett ämne som musik, där en person kan uppnå en hög grad av förståelse utan att nödvändigtvis kunna verbalisera denna, är det särskilt relevant att fråga sig inte bara hur musik begreppsliggörs, utan även hur begreppen musikliggörs. Det råder en viss oklarhet i litteraturen kring exakt vad som menas med ”begrepp”, och särskilt kring huruvida musikaliska begrepp per definition har en verbalspråklig komponent (t.ex. Falthin, 2011). Oavsett om musikaliska begrepp nödvändigtvis har en språklig aspekt så är det dock av musikpedagogiskt intresse att skapa mer kunskap om hur semiotiskt medierad begreppsbildning (vetenskapliga begrepp, jfr. Vygotsky, 2012) i musik går till, eftersom diskursivt strukturerade lärprocesser är så pass vanliga i institutionaliserad utbildning. Det är dock viktigt att inte enbart fokusera på språkligt medierad förståelse av musik. Musikalisk förståelse kan även visa sig i musicerande och andra musikrelaterade aktiviteter (t.ex. dans). Detta är ytterligare en anledning till att studien situerats på gymnasienivå och vid ett estetiskt program med musikprofil. De elever som deltar i studien är förhållandevis kompetenta musiker, och kan därför kommunicera sin förståelse av de fenomen som studiens fokuserade begrepp syftar på i musikalisk praktik. De intervjuer som detta paper bygger på har därför delvis organiserats kring en kompositionsaktivitet (intervjuomgång 1) och en lyssnandeaktivitet (intervjuomgång 2).

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?