To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Socialt hållbar forskning… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Socialt hållbar forskning för jämlik hälsa. Evidens och praktiska råd för samhällsbaserad Aktionsforskning - en litteraturöversikt.

Report
Authors Gunilla Priebe
Publisher Västra Götalandsregionen
Place of publication Göteborg
Publication year 2016
Published at Social Medicine unit
Language sv
Links www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4l...
Keywords Aktionsforskning, Demokrati, Evidens, Jämlik hälsa
Subject categories Theory of science, Public health medicine research areas

Abstract

I ett demokratiskt och inkluderande samhälle som framhåller att evidens ska ligga till grund för beslut, prioriteringar och hälsofrämjande arbete är det av största vikt att folkhälsovetenskaplig forskning speglar hela befolkningens livsvillkor. När undersökningar samstämmigt visar på generellt minskat deltagande i forskningsstudier, och ett särskilt låg deltagande bland individer med ogynnsamma socioekonomiska förhållanden, blir det uppenbart att vetenskapen riskerar att missa hälsoproblem och brista i relevans. Nya metoder för att inkludera underrepresenterade grupper i forskningsstudier behöver därför prövas. Forskningens form behöver kritiskt analyseras och utvecklas för att öka det politiska systemets och hälso- och sjukvårdens effektivitet. Förutsättningarna för alla samhällsgruppers delaktighet i och inflytande över hälsoforskning behöver stärkas – om ojämlikheter i hälsa ska kunna utjämnas. Litteraturöversikten, som analyserar 109 artiklar, syftar till stärkt folkhälsa genom att öka marginaliserade gruppers medverkan i kartläggning av hälsoproblem, identifiering av forskningsfrågor, lokal anpassning av forskningsmetodik och hälsofrämjande interventioner. SamAktionsforskning är utformad för detta och är därför en angelägenhet för forskare, beslutsfattare, tjänstemän och befolkning. Både hälsofrämjande och demokratifrämjande processer stärks genom respektive studiepopulations delaktighet och inflytande. Vetenskaplig kvalitet höjs då samarbetet leder till en mer samhällsrelevant identifiering av forskningsfrågor, förbättrad rekrytering och minskat bortfall, ökad metodologisk stringens samt högre samhällsrelevans. Analyserade artiklar beskriver bl.a. större forskningsallianser, som arbetar långsiktigt för att bygga upp SamAktionsforskningsstrukturer och för att integrera forskningen med andra hälsofrämjande aktiviteter. Det specifika syftet här har varit att kritiskt granska huruvida påstådda målsättningar (kapitel 1-3) kan förutsättas vara en effekt av forskningsmodellen. Även om vissa utvärderingar har visat på lovande resultat finns också kritiska rapporter som visat att forskningssamverkan kan förstärka ojämlikhet och leda till ökad projekttrötthet om samarbetsfrågor inte hanteras genomtänkt. Översikten analyserar därför (kapitel 4) vilken evidens som artiklarna presenterar för modellens påstådda positiva effekter på hälsa, vetenskap och politik. Därefter presenteras hur sådan forskning ska genomföras för att positiva effekter ska säkerställas. De väl utvecklade och utvärderade modellerna, som presenteras i inkluderad litteratur och som är av relevans för Västragötalandsregionen och Angereds Närsjukhus, har för beskrivits och diskuterats i översiktens andra del (kapitel 5-14). Argumenten för SamAktionsforskning är starka och det finns uppenbara samhällspolitiska skäl att ta dessa på allvar och reflektera vetenskapens roll i ett demokratiskt samhälle. Här rekommenderas därför att SamAktionsforskning prövas som ett medel för att stärka arbetet med att utjämna sociala ojämlikheter i hälsa. Samtidigt konstateras att sådan forskning kan ha motsatt effekt, om dess grundläggande principer inte omsätts på ett genomgripande sätt i praktiken, utan endast fungerar som ideologisk dekoration. Det finns därför även starka skäl att beakta litteraturens rekommendationer om att noggrant förbereda genomförande av sådan forskning. Bland annat att satsningen knyter an till hälsofrämjande målsättningar bortom enskilda forskningsprojekt och präglas av lokalkännedom, empatisk känslighet och omfattande vetenskaplig kompetens. Då de flesta forskare är skolade i det akademiskt inriktade forskningsparadigmet är det viktigt att notera påpekanden om att särskild vetenskaplig kompetens inte är mindre central än övriga frågor. Möjligheten att uppnå SamAktionsforskningens målsättningar stärks, hävdas i inkluderade artiklar, om en lokal forskningskoalition skapas och förankras i en existerande institution, en koalition som inkluderar representanter för universitet, befolkning, lokala organisationer, myndigheter och privata aktörer. Koalitionen föreslås ansvara för kartläggning av lokala föreställningar om hälsa, samordning och identifiering av prioriterade forskningsområden, genomförande av forskningsprojekt och identifiering av lämpliga interventioner. Dessutom hanteras kvalitets- och organisatoriska frågor (betydelsen av olika uppdragsbeskrivningar, mandat, infrastruktur) och styrdokument formuleras, som speglar den lokala tolkningen av SamAktionsforskningens principer för samarbeten, delaktighet, etikprövning, konflikthantering, kommunikation, ledning och styrning, och utvärdering. Ett huvudsakligt praktiskt råd är därför att identifiera en etablerad och formell verksamhet, som kan fungera som organisatorisk hemvist för en lokalsamhällesbaserad forskningskoalition och som har ett långsiktigt uppdrag att arbeta med SamAktionsforskning på ett sådant sätt att dess grundläggande principer genomsyrar forskningen.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?