To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Språkvården, språkbrukare… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Språkvården, språkbrukaren och bruket

Conference paper
Authors Susanna Karlsson
Ola Karlsson
Published in ASLAs skriftserie
ISBN 978-91-87884-26-9 (tryckt)
ISSN 1100-5629
Publisher ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap
Place of publication Uppsala
Publication year 2017
Published at
Language sv
Links www.diva-portal.org/smash/record.js...
Keywords språkvård, bruk, system, Korp, normkritik
Subject categories Swedish language

Abstract

Den svenska språkvården har sedan länge levt med idén om en spänning mellan systemet och bruket. Med systemet har man menat de kodifierade grammatiska regler som typiskt återfinns i grammatikböcker. Med bruket avses den variation som finns i språkbrukarnas användning av språket. När systemet används som språkvårdsargument är argumentationen vanligen absolut: ett fenomen finns eller finns inte. När en språkvårdsargumentation utgår från bruket är det i stället snarare med en utgångspunkt i frekvenser: något är vanligt eller ovanligt. Men vems bruk är det man avser? Och vem är språkbrukaren? Såväl Språkrådet som Svenska Akademiens ordlista använder sig i hög utsträckning av textsamlingarna i Korp, tidigare Språkbanken. Där finns sedan länge texter som underkastas någon form av redaktionell norm: tidningstext, romaner från stora förlag, riksdagsprotokoll. Först sedan Språkbanken bytte skepnad till Korp har större textmassor av mer redaktionslös natur blivit sökbara med korpusverktyg: diskussionsforum, Twitter, bloggar. Att bruket så länge har representerats av texter som med avsikt reproducerat de normer de sedan använts för att formulera bygger in en seghet i strukturen; förändringar i normuppfattningar slår igenom långsamt och blir som regel inte synliga förrän efter lång tid. Men det konstruerar också en språkbrukare som representerar en förhållandevis liten del av dem som talar och lever med det svenska språket. I den här artikeln undersöker vi hur bruket och språkbrukarna används i den normerande språkvårdens argumentation. Vi problematiserar också förhållandet mellan språkvården och bruket, samt diskuterar vilka möjligheter det finns för språkvården att arbeta med ett mer inkluderande språkbrukarbegrepp.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/english/research/publication/?languageId=100001&disableRedirect=true&returnUrl=http%3A%2F%2Fwww.gu.se%2Fforskning%2Fpublikation%2F%3FpublicationId%3D259912&publicationId=259912
Utskriftsdatum: 2019-11-12