Skip to main content
Breadcrumb

När patientens egen upplevelse är viktigast

Published

När patientens egen upplevelse är viktigast

Forskning & Medicin nr 4, 2009.

Professor Inger Ekman är stolt. Ansökan i vårdforskning hon fått i uppdrag av rektor vid Göteborgs universitet att koordinera, gav 90 miljoner kronor på fem år för forskning om personcentrerad vård, (PCV) vid långvariga tillstånd. Personcentrerad vård vänder på prioriteringen i vården.

Istället för objektiva prover och tester sätts patientens berättelser och egna upplevelser av sjukdomen i fokus.

— Hos cirka femtio procent av dem som söker vård för till exempel andfåddhet, trötthet eller smärta, kan prover inte ange någon specifik sjukdom eller tillstånd som förklarar symtomet. Men ändå mår personerna inte bra. Därför är det är dags att lyssna på patienternas berättelser. Vi har visat att patientens egen bedömning av symtom predicerar död upp till fem år, säger Inger Ekman.

I programmet ingår 55 forskare och cirka 30 doktorander från en rad fakulteter vid Göteborgs universitet. Utöver det statliga forskningsanslaget skjuter Göteborgs universitet till pengar för att en centrumbildning om personcentrerad vård ska skapas efter årsskiftet.

Inger Ekman är stolt över att ansökan fick betyget "outstanding" av Vetenskapsrådets internationella bedömningsgrupp och att den lyckades visa att klinisk forskning vid Göteborgs universitet kan ge svar på hur god vård kan ges. Det var den enda av sex ansökningar från Göteborgs universitet som fick stöd.

— Medan vården idag är fragmenterad vill vi skapa vård som centreras kring patienten och hennes upplevelser, säger Inger Ekman.

Ny kultur i vården

Argument för en ny kultur i vården har hon efter många års forskning. Den naturvetenskapliga traditionen har dominerat vården ända sedan 1850-talet, men det behövs också forskningsmodeller från de samhällsvetenskapliga och humanistiska vetenskapsfälten för att fånga upp fler aspekter av den person som patienten är.

— Vi sätter etiketter på patienten efter den diagnos hon har: stroke, diabetes, höftfraktur. Visserligen är människan en biologisk varelse, men hon är också en unik person, som är oförutsägbar och som styrs av sina känslor. Det är viktigt att förstå personens egna upplevelser. Vem vet bättre hur hon mår och hur hennes sjukdom påverkar henne, än hon själv? frågar Inger Ekman.

Forskningsprogrammet består av tre delar: symtomforskning, organisationsforskning samt lärande/informatik. Centralt är att utveckla metoder som kan beskriva och utvärdera interventioner i patientnära klinisk forskning. Vanliga metoder är enkäter, observationer och narrativa analyser.

Symtomforskningsdelen består av en rad projekt kring långvariga tillstånd inom tex hjärtsjukdom, cancer, magbesvär eller reumatisk värk.

Exempel på organisationsforskning är utvärderingen av personcentrerad vård vid vård av patienter med höftfraktur där vårdtiden, halverades från 24 dagar till 12. Forskaren Lars-Eric Olsson visade att små förändringar i rutinerna på akutintaget och snabbare prioritering till operation gjorde att patienten kunde sätta sig upp ett par timmar efter operation. De flesta klarade också av att ta en kortare promenad samma dag. Tidigare kom många inte ens hem igen efter operation.

Redskapet för att hitta vad som behövde förändras, var just samtal med patienterna: Vad är viktigast för dig? frågade forskaren Lars-Eric Olsson. Att få komma hem igen, att leva som förut och klara mig själv. Drivkraften att klara sig själv är stark även vid åldrar över 80 år och den tog Lars-Erik Olsson fast på: Hur ska vi organisera vården för att nå det målet?

Förutom att patienterna mådde bättre och kom hem snabbare, tjänade vården pengar.

— Denna kunskap måste tillämpas och implementeras i hälso- och sjukvården. Strategier för detta beskrivs i programmet. Nyttiggörandet av forskningsresultaten var en viktig komponent i ansökan, berättar Inger Ekman.

Lärande/informatik involverar till exempel vårdvetare, pedagoger, medicinare, IT-forskare och svenska språkforskare. Utgångspunkten är kommunikationen mellan patient och vårdare. Hur kan personcentrerad vård skapas genom datorkommunikation och mobiltelefoner?

En terapeutisk allians

Personcentrerad vård förutsätter att patienten tar eget ansvar för sin hälsa. Makten ska delas av henne och personalen i en terapeutisk allians, där patienten som social varelse och person finns med.

—Patienter ska få hjälp att uttrycka vilka mål de har med vården. Kanske stämmer de inte med vad vi tror de vill, säger Inger Ekman.

Objektiva test kan visa att patienten inte alls borde må bra, men patienten själv säger sig inte ha problem i vardagen, trots sin sjukdom. Då gäller patientens ord och mer resurser kan satsas på dem som inte tycker de mår bra, även om proverna inte ger några svar på varför. I den terapeutiska alliansen ingår också läkaren, sjuksköterskan eller sjukgymnasten med sin person. De är inte bara neutrala experter, utan är någon som interagerar med patienten i mötet.
 

Författare: Pia Carlson
Fotograf: Marie Ullnert
Redaktör: Birgit Andersson
Taget ur Forskning & Medicin