Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2018-09-19 14:01

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Fredagens monterprogram 2018 - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fredagens monterprogram

FREDAG 28 september

09:30 Vad är en vetenskapsakademi?

I detta samtal mellan två idéhistoriker skildras akademiernas egenart och historia. Hur bildades de och vilka funktioner har de haft? Vad är skillnaden på en akademi och ett universitet? Hur har de påverkats av tidens gång? Kungliga Vetenskapsakademien står i centrum, men vissa jämförelser görs med Svenska Akademien.


Medverkande: Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria, Johan Kärnfelt, docent i idé- och lärdomshistoria

10:00 Ogifta syskon på svensk landsbygd

Under 1900-talet drevs de flesta jordbruk av en familj, men det förekom också att ogifta syskon bodde ihop. Hur vanligt var det och varför blev syskonen kvar? Med utgångspunkt i verkliga berättelser från en ny bok framträder en tidigare förbisedd del av landsbygdens moderna historia. Samtal med författaren.

Medverkande: Martin Dackling, forskare i historia, institutionen för historiska studer

10:30 Det är inte bilderna vi avslöjar i bildtolkningen utan oss själva, vi som tolkar bilderna

Våra erfarenheter och hur vi ser på världen styr hur vi tolkar och förstår bilder.
Därför är det viktigt att vara medveten om vad vi ser, och hur vi ser, för att kunna tolka bilder ur ett normkritiskt perspektiv. Detta hjälper oss att få upp ögonen för våra egna förförståelser och fördomar.

Medverkande: Beatrice Persson, lektor i visuell och materiell kultur

11:30 Att skildra Göteborgs judiska historia


Essäboken Visst kan man dansa efter Auschwitz skildrar Göteborgs judiska historia, den samlar fragment och minnen av händelser före, under och efter kriget. Det handlar om kärlek, sorg och sår. Författaren Karin Brygger berättar varför det är viktigt att bevara det som faller i glömska, och varför dolda historier ibland måste lyftas fram.

Medverkande: Karin Brygger, doktorand i litteraturvetenskap, i samtal med Sandra Grehn, doktorand i litteraturvetenskap

12:00 Hur får vi ett gott och värdefullt åldrande?

Ett tvärvetenskapligt samtal om åldrande och kapabilitet. Kapabilitet handlar om våra förmågor att nå mål och göra saker som vi själva upplever som värdefulla. När vi blir äldre påverkas möjligheterna av hälsa, genetik, personlighet, intellektuell förmåga, familj, vänner, bostad, arbetsplats, politiska beslut, åldersdiskriminering och fördomar. Tre forskare diskuterar kring kapabilitet inom äldreomsorgen, i rättssystemet och ur ett kognitivt åldrandeperspektiv.


Medverkande: Lotta Dellve, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Boo Johansson, professor i psykologi och Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap. Samtliga är forskare vid AgeCap

12.30 AgeCap: demonstration av äldredräkt

Äldredräkten simulerar hur det känns att vara gammal med nedsatt syn och hörsel, ökad stelhet och vikt på ungefär 20 kilo. Demonstrationen sker vid workshop-bordet (alltså inte på scen)

Medverkande: Karin Johansson, sjuksköterska

12:30 När missionärerna kom till Fristaten Kongo

Fristaten Kongo är symbolen för ett av imperialismens mörkaste kapitel. I spåren av koloniseringen startade Svenska Missionsförbundet sin verksamhet där under 1880-talet. Men vad hände när radikaliteten i missionärernas kallelse konfronterades med den kongolesiska vardagen? Samtal med Pia Lundqvist, författare till boken ”Ett motsägelsefullt möte”.

Medverkande: Pia Lundqvist, universitetslektor i historia, institutionen för historiska studier och samtalsledare Thomas Lindkvist, professor emeritus i historia

13:00 Vad tror vi att vi vet om Balkan?

Fantasi och verklighet i press och litteratur. I balkanländerna möttes och möts Europa och Orienten, men vad har vi för bild av de olika länderna?
Under 1800-talet och det tidiga 1900-tal fanns ett äventyrligt och romantiskt skimmer över dessa kulturer. Många är bilderna, men vilken är verkligheten. Den är minst lika spännande som myterna.

Medverkande: Ingemar Söhrman, professor i romanska språk

13:30 Mediebilden av humaniorastudier: genusflummigt träsk eller konservativ högborg?

Humaniora och i synnerhet humaniorastuderande blir ofta måltavla för anklagelser om att vara onyttiga, flummiga eller alltför politiska.
Här är ett försök att beskriva samt nyansera bilden och samtidigt belysa varför dessa kunskaper är så viktiga idag.

Medverkande: Moa Ekbom, universitetslektor i latin

14:00 Kulturskoleklivet - fler pedagoger till kulturskolan

En inkluderande kulturskola för barn i hela landet, oavsett bakgrund, det är målet för regeringens satsning Kulturskoleklivet. Men då behövs många fler kulturskolepedagoger. Göteborgs universitet tar nu fram en ny utbildning särskilt för det, men vad ska den innehålla? Vad tänker kulturskolorna och vad säger de unga själva?

Medverkande: Cammilla Sarner, projektledare  för Kulturskoleklivet på Göteborgs universitet, Torgny Sandgren, generalsekreterare på Kulturskolerådet med flera

14:30 Att skildra islam i dagens Europa

Magnus Berg och Klas Grinell har skrivit en bok om hur europeiska museer skildrar islams kulturhistoria: där ges en snäv bild av en medeltida guldålder.
Maria Sjöberg har varit redaktör för En samtidig världshistoria som fokuserar på haven, kulturmöten och sociala villkor. Detta är ett samtal om att skildra världshistoriska samband.

Medverkande: Magnus Berg, docent i etnologi, Klas Grinell, docent i idé- och lärdomshistoria och Maria Sjöberg, professor i historia

15:00 Moderskap idag – utmaningar och förväntningar

I den nyutkomna antologin Mamma hursomhelst skriver ett antal forskare, författare och personer verksamma inom barna- och mödravård om moderskap ur olika synvinklar, exempelvis adoption, queera mödrar och förlossningsrädsla. I detta samtal berättar några av de medverkande forskarna om arbetet med antologin och synen på moderskap i dag.

Medverkande: Anna Williams, professor i litteraturvetenskap, och Cecilia Pettersson, doktor i litteraturvetenskap, i samtal med Lena Ulrika Rudeke

15:30 Samhällsmodern på export? Ellen Key i Italien

Ellen Key var i början av 1900-talet en kändis i hela Europa.
Också i Italien, ett land där moderskulten haft en stark position i århundraden, fanns ett stort intresse för hennes teorier, i synnerhet kring moderskapet och begreppet samhällsmoderlighet. I föredraget behandlas utbytet av idéer mellan Ellen Key och italienska debattörer och intellektuella.

Medverkande: Ulla Åkerström, docent i italienska

16:00 Har teologi och naturvetenskap med varandra att göra?

I medierna framställs ofta teologi och naturvetenskap antingen som varandras motsatser eller som att de inte har något med varandra att göra.
I verkligheten är förhållandet betydligt mer komplext. Här samtalar två teologer som forskar om skärningspunkten mellan de båda disciplinerna om behovet av en mer nyanserad förståelse av relationen.

Medverkande: Andreas Nordlander, lektor i teologi, Ola Sigurdson, professor i teologi

16:30 Insamling av Selma Lagerlöfs brev till allmänheten

Under sin livstid fick Selma Lagerlöf omkring 40 000 brev, som i dag finns bevarade på Kungliga biblioteket. De som skrev till henne bad om pengar, råd, eller berättade om hur de upplevt hennes böcker. Men vad svarade hon? Just nu samlar två forskare in information om Lagerlöf-brev ute hos allmänheten och publicerar dem i en digital utställning.

Medverkande: Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap Göteborgs universitet, Maria Karlsson, doktor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet

17:00 Minnesbilder i samtidens Argentina

Hur återanvänds, omskapas och införlivas fotografier och andra personliga föremål när barnen till de som försvann under diktaturen (1976-1983) ska återberätta sina föräldrars liv (och sina egna) i det samtida Argentina?
Med exempel från konsten, litteraturen och filmen tittar vi på hur dessa bilder används för att berätta om det förflutna i förhållande till nuet.

Medverkande: Anna Fomé, docent i spanska

17:30 Frånvaro och närvaro: Menstruationens (ab)normalitet i popkultur

I västerländsk popkultur från 1900-talet gestaltas sällan menstruation som en normal händelse, antingen skildras den som något som bör döljas eller som någonting överdrivet och groteskt. Vi ska diskutera två olika strategier i hanteringen av menstruationen som någonting abnormt: frånvaron respektive närvaron.

Medverkande: Valeria Villegas Lindvall (Filmvetenskap) och Kristina Öman (Etnologi), doktorander vid Institutionen för kulturvetenskaper

18:00 Nattstycken – en antologi av studenterna på Redaktionell praktik

Otaliga är de berättelser som finns om människors upplevelser av natten.
Att synliggöra några av dessa har varit målet med Nattstycken, en antologi som har tagits fram inom ramen för utbildningen Redaktionell praktik. Här möter du några av redaktörerna/studenterna som berättar om arbetet med boken.

Medverkande: Hanna Skoglar, Emma Melldén med flera, studenter från Redaktionell praktik

18:30 Bondeherrgårdar 1800-talet

På 1800-talet växte en ny typ av bebyggelse fram på svensk landsbygd, nämligen ståndsmässiga gårdar som kallas bondeherrgårdar. Varför uppstod de och vad symboliserade de? Samtal med författarna till boken ”Bondeherrgårdar", om 1800-talets pampiga gårdar från i olika delar av Sverige, en förändrad ekonomi och mångsysslande bönder.

Medverkande: Johannes Daun, doktorand i historia och Christer Ahlberger, professor i historia, institutionen för historiska studier, samtalsledare Daniel Sjöberg, Riksarkivet

 

 

 


 

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2018-09-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?