Göteborgs universitet
Bild
Bild på Johan Bengtsson Palme
Foto: Niclas Lundh
Länkstig

Johan Bengtsson-Palme tar reda på hur bakterier interagerar med varandra

Johan Bengtsson-Palme är forskarassistent vid Institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet. Han forskar inom mikrobiologi och mikrobiell ekologi, med särskild inriktning på antibiotikaresistens, patogena bakterier och hur mikrober interagerar med varandra.

Vad handlar din forskning om?

- Min forskning syftar till att ta reda på hur bakterier interagerar med varandra. Hur leder det till antibiotikaresistens och sjukdomsframkallande förmåga, och vilken effekt har det på människors hälsa.

Vilka frågor utgår din forskning från?

- För närvarande finns det tre forskningslinjer i mitt labb. För det första, hur utvecklas antibiotikaresistens och hur sprids den. För det andra, vad gör sjukdomsframkallande (patogena) bakterier patogena? Vad är det som skiljer patogena bakterier jämfört med icke-patogena, framför allt när det gäller bakterier inom samma grupp? För det tredje, vilken typ av mekanismer ligger bakom interaktioner mellan bakterier, och vad händer när de interaktionerna störs?

Vilken är din vetenskapliga bakgrund?

- Under mina masterstudier fick jag ansvaret för att göra bioinformatikdelen. Jag analyserade DNA-sekvenser från periphyton, som är det slemmiga materialet på stenar vid havet och på fartygsskrov. Periphyton kan underlätta tillväxt av subakvatiska organismer på fartygsskrov, vilket påverkar ett fartygs prestanda och bränsleeffektivitet. Den traditionella metoden för att bekämpa detta är att använda antifouling-färg, som har haft en giftig effekt på det marina livet. Projektet syftade till att hitta alternativa giftfria lösningar.

- Med tanke på utmaningen att ansvara för bioinformatik fick jag hitta min nisch. Jag insåg att jag kunde bidra till vetenskapliga projekt med min kunskap även om jag inte var en särskilt skicklig person i labbet. Under den här tiden kom jag i kontakt med professor Joakim Larsson och lärde mig om hans arbete med antibiotikaresistens i miljön. Detta var en ögonöppnare för mig och jag insåg frågans globala allvar. Efter en tid utlyste Joakim en anställning till en doktorand, som jag sökte och fick.

- Senare som postdoktorand använde vi modeller för bakteriell interaktion mellan framför allt tre olika typer av bakterier. Vi försökte ta reda på vad som händer om du stör deras interaktioner. Går det att ta bort specifika gener och förändra balansen mellan bakterierna i modellen? Vad händer om man introducerar en fjärde bakterie, och vilken betydelse har olika genetiska förändringar för den interaktionen? Gener som kartlagts vara viktiga för interaktionerna, vilken molekylär funktion har de vid interaktionerna? Under min tid som postdoktorand gjorde vi omfattande screening av muterade bakterier (mutanter) och fortsatte sedan att studera enskilda bakteriemutanter. Just nu genomför vi studier om överuttryck hos några av de generna i mitt labb för att se om vi kan öka intensiteten av dessa interaktioner.

Vad är din vision?

– Min långsiktiga vision är att kunna förutsäga och därigenom hindra, eller åtminstone skjuta upp en utveckling av antibiotikaresistens. Jag önskar att vi kunde förutsäga vad som kommer att hända när det gäller utveckling av antibiotikaresistens och resultatet av sjukdom (patogenicitet). Slutmålet är att hitta ett sätt att kunna förebygga specifika riskmiljöer, för att kunna undvika att patogena och antibiotikaresistenta bakterier kommer i kontakt med människor.

Varför började du med forskning? 

- Jag är väldigt nyfiken. Efter att ha avslutat min kandidatexamen tyckte jag att det fortfarande fanns många frågor obesvarade i min uppsats. Det gjorde att jag fortsatte arbeta med dem vid sidan av mina masterstudier. Intresset att förstå biologiska processer har alltid funnits hos mig. Jag är på samma sätt nyfiken på hur universum fungerar, även om jag vet mycket mindre om detaljerna runt det. När jag hittade min nisch inom bioinformatik insåg jag att jag kunde bidra med mina datorkunskaper till biologi och göra viktig vetenskap.

- Vetenskapen och det akademiska sättet att tänka har alltid funnits i min familj. Min pappa är professor i ekologi och min farfar är professor i juridik. Pappa har varit väldigt stöttande och vi har haft återkommande diskussioner om olika vetenskapliga frågor. Det har öppnat upp mina perspektiv om hur ekologi kan påverka saker som antibiotikaresistensutveckling och människors hälsa.

Vem samarbetar du med?

– Jag är en del av Centrum för forskning om antibiotikaresistens (CARe), som är en fantastisk arena för tvärvetenskapligt kunskapsutbyte. Det har till exempel förts en mycket intressant diskussion om etik relaterad till antibiotikaanvändning och resistensutveckling med forskare från olika områden. När forskare i filosofi träffar forskare i medicin och naturvetenskap inom ett ämne av gemensamt intresse får man nya insikter och ny syn på problemen. Några av mina närmaste medarbetare är också mina kollegor i EMBARK-projektet där jag är koordinator. Det här är ett team av otroligt smarta och ambitiösa forskare och jag får mycket ut av att arbeta med dem. Jag fortsätter att samarbeta med min handledare Jo Handelsman från min tid som postdoktorand vid University of Wisconsin-Madison, och med Joakim Larsson som varit min handledare när jag doktorerade. På senare tid har jag också utökat mitt kontaktnät inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetat med den mänskliga mikrobiomet, till exempel med Sara Lindén och Henrik Hagberg.

Mars 2022
Intervju: Niclas Lundh

Läs mer på webbplatsen The Bengtsson-Palme Lab

 

Mer om Johan Bengtsson-Palme

  • Ålder 37
  • Doktorerade vid Institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet, 2016
  • Postdoktorand vid professor Jo Handelsmans labb, University of Wisconsin-Madison, 2017 - 2018

Aktuell finansiering
Sahlgrenska akademin, Vetenskapsrådet, Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPI-AMR), Statens utvecklingssamarbete (SIDA), ALF-LUA, Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe), Livsmedelsverket, Adlerbertska Stiftelserna och Längmanska Kulturfonden.

Utmärkelser och priser
Cancer- och Allergifonden | Lennart Sparells pris 2019, Göteborgs Läkaresällskap och Sahlgrenska akademins pris till unga forskare 2020, FEMS Reviews Microbiology Prize för bästa recensionsartikel 2020.

Sidansvarig: webb@biomedicine.gu.se