Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Sam Dupont forskar om havsförsurning
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Miljövetenskap

Miljövetenskap är ett brett forskningsområde som berör många olika ämnen och metoder. I grunden handlar det om hur levande organismer lever och förökar sig i en miljö som förändras på grund av utsläpp av skadliga kemikalier eller klimatförändringar.

Ekotoxikologi

Dagens moderna samhälle är beroende av ett stort antal kemikalier och aldrig tidigare har användningen av kemikalier varit större än idag. Hundratusentals kemikalier används för myriader av kommersiella syften runt om i världen varje dag. 

Ekotoxikologin är vetenskapen om de strukturer, processer och interaktioner som förklarar hur giftiga föreningar påverkar ekosystem. Ekotoxikologi studerar både var föroreningar tar vägen i miljön och vilka effekter de kan ge upphov till och kan utövas på alla biologiska organisationsnivåer (till exempel enzym, cell, individ, population, samhälle). Mycket av vår forskning är inriktad på olika typer av vattenlevande organismer och ekosystem, både marina och limniska.

Ekotoxikologi inkluderar grundläggande och tillämpade vetenskaper. Det har en tvärvetenskaplig karaktär som är förankrad i biologi, kemi, toxikologi, statistik men även samhällsvetenskaper. Den tillhandahåller strategier och verktyg för att bedöma toxiciteten hos kemikalier och konsumentprodukter och för att upptäcka effekter i ekosystem orsakade av föroreningar. Ekotoxikologiska studier sträcker sig från biokemiska mekanismer för toxicitet för enskilda kemiska ämnen till effekter på populationer och biologiska samhällen orsakade av kemikalieblandningar som finns i miljön.

Nya utvecklingsområden inom ekotoxikologi är inriktade på cellulära in vitro-tester och ekotoxikogenomik samt mot mer ekologiskt relevanta studier som tar hänsyn till både den kemiska och den biologiska komplexiteten i miljön. Denna utveckling är i linje med vad som nu sker i EU med det pågående genomförandet av REACH-förordningen, ramdirektivet för vatten samt andra pågående arbeten kring konventioner och avtal inom kemikalieområdet i EU och globalt (till exempel den internationella kemikaliestrategin SAICM,– Strategic Approach to International Chemicals Management).

Ekotoxikologi vid institutionen för biologi och miljövetenskaper är en komplett forskningsmiljö med grundläggande och tillämpad forskning, kopplad till utbildning i miljövetenskap och till det internationella mastersprogrammet i ekotoxikologi. En master- eller doktorsexamen i miljövetenskap med inriktning mot ekotoxikologi är en bra grund med goda möjligheter till arbete inom både privat såväl som offentlig sektor. Välutbildade ekotoxikologer behövs som rådgivande experter inom den statliga/ administrativa sektorn på lokal, nationell och internationell nivå, t.ex. arbeta inom kommun- eller länsförvaltningen samt inom nationella eller europeiska myndigheter, deltagande vid utveckling av nya produkter inom industrin eller arbeta inom miljökontrollsektorn. Växande arbetsområden för ekotoxikologer finns på konsultbyråer och universitet.

Personer:
Joachim Sturve
Tobias Lammel
Malin Celander
Thomas Backhaus
Natàlia Corcoll

Om:
Vi studerar odlade celler från olika trofiska nivåer (suborganism till mikroorganismer som alger och bakterier). Fokus ligger på bedömning av toxicitet och undersökning av toxikologiska mekanismer i celler exponerade för vardagskemikalier, bekämpningsmedel, biocider och partiklar. För att identifiera kemikaliernas verkningssätt och deras dominoeffekter utvecklar vi nya modeller inklusive 3D-cellodlingssystem och analyser. Vi utvärderar också blandningstoxicitet och kemiska interaktioner mellan miljöföroreningar med hjälp av etablerade matematiska modeller och nya modeller baserat på data från cellstudier.

Personer:
Thomas Backhaus
Natàlia Corcoll
Ingela Dahllöf

Om:
Ekotoxikologi med fokus på samhällen uppkom från behovet av att bedöma och förutsäga effekter av föroreningar på en högre nivå än enskilda arter för att kunna möta målen att skydda ekosystemets struktur och funktion. Vi arbetar med bentiska och planktoniska samhällen i sötvatten och marina system. Dessa inkluderar biofilmer av bakterier och alger, perifyton, bakterio-, fyto- och djurplankton samt ryggradslösa djur eller meiofauna i sediment.

För att förbättra vår förståelse av ekologiska effekter studerar vi effekter på mångfalden av arter, primär- och sekundärproduktion, näringscykler, biomagnifiering, samhällens tolerans och interaktioner i näringsvävar. Vårt mål är att tillhandahålla ekologiskt relevanta bedömningar av föroreningarna, samt att utveckla nya sätt att bedöma deras påverkan på ekosystemen med användningsområden inom miljöövervakning och/eller miljöriskbedömning.

Personer:
Thomas Backhaus
Natàlia Corcoll
Noomi Asker
Joachim Sturve
Lars Förlin
Bethanie Carney Almroth

Om:
Vi utvecklar och anpassar effektbaserade miljöövervakningsverktyg och lösningsfokuserade utvärderingsinstrument för att  kunna bedöma statusen i vattenmiljöer vilken kännetecknas av närvaron av hundratals eller tusentals olika föroreningar. Verktygen för övervakning av biologiska effekter (även kallad biomarkörer) används regelbundet för att studera effekter från okända eller kända föroreningar i miljön och för att bedöma hälsotillståndet i organismer och vattenmiljön.

Personer:
Thomas Backhaus
Natàlia Corcoll
Ingela Dahllöf
Tobias Lammel
Noomi Asker
Joachim Sturve
Bethanie Carney Almroth
Malin Celander
Lina Birgersson

Om:
Omiks är ett samlingsnamn på en stor grupp metoder inom biologi vars namn slutar med ”omik”, till exempel genomik, transkriptomik, proteomik och metabolomik. Omiks används för att på olika sätt karaktärisera och kvantifiera biologiska molekyler som styr struktur, funktion och dynamik hos en organism eller grupp av organismer. ”Omik”-tekniker ger en mekanistisk förståelse för  vad som sker då en kemikalie påverkar en organism och används för att förbättra miljöriskbedömningen.

Omik används till allt från mikroorganismer till fisk och vi syftar till att utvärdera de negativa effekterna av kemikalier och blandningar av kemikalier ur ett mekanistiskt perspektiv. Vi fokuserar på olika nivåer av biologisk organisation (från gener till samhällen) som är inriktade på modell och icke-modellorganismer. Vårt mål är att ta fram integrerade verktyg för att förstå orsak-verkan samband mellan kemikalier och biologiska responser och därmed upptäcka skador och risker för miljön.

Personer:
Thomas Backhaus
Natàlia Corcoll
Bethanie Carney Almroth
Ingela Dahllöf
Joachim Sturve

Om:
Vår forskning bidrar till både den retrospektiva bedömningen av kemikalier ("Är det en anledning till oro för att vi hittar den här blandningen av kemikalier i denna flod?") Och till framtida bedömningar ("Är det verkligen en bra idé att börja använda den här kemikalien i den här konsumentprodukten? ”). För att besvara sådana frågor måste vi definiera vilken typ av data som behövs och utveckla strategier för hantering, analys och utvärdering av data, och prioritering av kemikalier. I synnerhet utvecklar vi strategier för att hantera den stora komplexiteten i kemisk exponering som uppstår i en given miljö. Vi tillhandahåller regelbundet expertkunskap till och interagerar med nationella och internationella myndigheter och organisation som rör kemikaliekontroll och lagstiftning kring kemikalier som bland annat Kemikalieinspektionen, FN:s miljöprogram, EU-kommissionen och civilsamhället i stort.

Personer:
Thomas Backhaus
Natàlia Corcoll
Ingela Dahllöf
Tobias Lammel
Joachim Sturve
Bethanie Carney Almroth
Malin Celander

Om:
Vi studerar effekter i vatten av olika stressfaktorer (främst kemikalier och partiklar) som på olika sätt är orsakade av oss människor. Kemikalier som vi är intresserade av inkluderar bekämpningsmedel, läkemedel,  plastassocierade kemikalier, hormonstörande ämnen och olika persistenta organiska föroreningar (sk POPs), samt kemikalier som finns i konsumentprodukter och i olika typer av bränslen. Vi studerar också effekter av partiklar, främst mikroplaster och nanopartiklar, som är relativt nya föroreningar och är lika på det sätt att de definieras dess storlek men kan bestå av olika typer av material (till exempel plastpolymerer eller kol- eller metallpartiklar). Då varken kemikalier eller partiklar förekommer enskilt i miljön är vi intresserade av att undersöka effekter av olika kemikalier blandningar och även interaktioner mellan kemikalier och partiklar. Ibland inkluderar vi även andra miljöstressfaktorer som eutrofiering, försurning av havet och klimatförändringar i våra studier.

Alla  arbetar på olika sätt med kemikalier vilka typer och grupper beror av frågeställning.

Växtekologi och miljövetenskap

Vi studerar hur klimatförändringar, luftföroreningar samt mänsklig markanvändning och hantering påverkar växter och landbaserade ekosystem, allt från arktisk tundra till boreal och tropisk skog. Vi undersöker också konsekvenserna av de gensvar som vegetationen ger för reglering av klimat, biogeokemiska cykler och människors exponering för pollen och luftföroreningar.

I en värld av snabb miljöförändring försöker vi ta upp brinnande frågor för vilka forskning behövs, för att förstå framtida miljörisker och för att utforma effektiva mildringsstrategier:

  • Hur påverkar klimatförändringar och luftföroreningar ekosystemprocesser som biomassaproduktion, näringscykling och vattenekonomi?
  • På vilka sätt märker vi av klimatpåverkan genom markanvändning och förvaltning?
  • Hur kommer den globala uppvärmningen att förändra sammansättningen och mångfalden i arktiska och alpina ekosystem?
  • Vad blir framtiden för tropiska bergskogar i ett varmare och torrare klimat?
  • Hur påverkar vegetation stadsmiljön inklusive luftföroreningar och lokalt klimat?
  • Kommer klimatförändringar att påverka exponeringen för allergiframkallande pollen och interagera med luftföroreningar vilket förvärrar människors hälsoproblem?

Vi bedriver fältarbete i olika delar av världen, inklusive den arktiska tundran samt ekosystem i boreala, tempererade och tropiska biomer. Experimentella metoder inkluderar kontrollerade och realistiska, ekologiska fältförsök med manipulation av luftföroreningar, koldioxid, temperaturförändringar och näringsämnen. Vi utforskar också anläggningens anpassning längs naturliga miljögradienter. Dessutom använder vi processorienterade modeller för att bedöma och förutsäga de långsiktiga och storskaliga konsekvenserna av antropogena effekter på markekosystem. Sist men inte minst gör vi datasynteser och metaanalyser.

Personer:
Anne Bjorkman
Geerte De Jong
Wilhelm Osterman

Om:
Tundra-regionerna upplever några av de snabbaste uppvärmningarna på planeten. Vi använder en kombination av långsiktiga övervaknings-, observations- och experimentmetoder för att förstå effekterna av denna förändring för komposition, mångfald och funktion i ekosystemen. Pågående projekt inkluderar (1) förståelse för hur temperaturen påverkar tundraväxtsamhällen över skalor, från mikro till makro; (2) kvantifiera uppvärmningsdriven förändring i växtfunktionella egenskaper och experimentellt bedöma konsekvenserna av dessa förändringar för ekosystemfunktioner; (3) förutsäga vilken art som kommer att reagera positivt eller negativt (”vinnare och förlorare”) på klimatförändringar; (4) skapa förståelse av icke-klimatgränser för arter varierar över längsgående och höjdgradienter; och (5) bedöma effekterna av uppvärmningen på tundraväxtfenologin, inklusive konsekvenser för kollagringspotential och växter-pollinatorinteraktioner.

Mer information om tundraekologisk forskning kan hittas här.

Stöd för dessa projekt tillhandahålls av VR Early Career Grant (2019 - 05264), ett Wallenberg Academy Fellowship (2019) och Carl Tryggers Stiftelse (2019).

 

Tundra-regionerna upplever några av de snabbaste uppvärmningarna på planeten. Vi använder en kombination av forskningsmetoder för att förstå effekterna av denna förändring.
Foto: Anne Bjorkman

Personer:
Åslög Dahl

Om:
I samverkan med Pollenlaboratoriet, där luftburet och allergiframkallande pollen övervakas och prognoser riktade mot allergiker och allergivård produceras, studerar vi ekologin hos växter som producerar pollen. Vi fokuserar på klimatens inverkan på fenologi och reproduktionsinsatser, och även på meteorologi, pollenutsläpp och transport. 

Personer:
Göran Wallin
Johan Uddling
Maria Wittemann
Aloysie Manishimwe
Myriam Mujawamariya
Bonaventure Ntirugulirwa
Olivier Manzi
Mirindi Eric Dusenge
Lasse Tarvainen

Om:
Tropiska regnskogar - anpassade till ett termiskt stabilt klimat - kan vara särskilt sårbara för klimatförändringar men denna hypotes förblir dåligt utvärderad, eftersom det saknas tillräckligt med data. I ett unikt experiment med höjdgradient undersöker vi tropiska träds känslighet för uppvärmning och minskad vattenförsörjning. Stora plantage av olika arter har etablerats på platser med stor variation i klimat, utöver det tillämpar vi också vattenmanipulationer på varje plats. Vi studerar också kolbestånd över och under marken,  samt flöden i tropisk montanskog i tidig och sen följd, på permanenta övervakningsplatser i Nuyngwe nationalpark Rwanda.

Forskningen bedrivs i samarbete med forskare vid University of Rwanda och Rwanda Agriculture and Animal Resources Development Board (RAB) och syftar till att utforska: (1) Trädens anpassningskapacitet till värme och torka; (2) Mekanismer och processer som kontrollerar svar på trädtillväxt och överlevnad; (3) Åter- och beskogningspotential med användning av infödda arter; (4) Kolbestånd och flöden av tropiska montanskogar i olika successiva stadier. Projektet har starka kontakter med rwandiska intressenter och beslutsfattare.

Se den här filmen om vår forskning!

People: Göran Wallin, Johan Uddling, Maria Wittemann, Aloysie Manishimwe, Myriam Mujawamariya, Bonaventure Ntirugulirwa, Olivier Manzi, Mirindi Eric Dusenge, Lasse Tarvainen

Projekt och stöd:

  • Klimatkänslighet och återskogning av tropiska träd (VR utvecklingsundersökningsstipendium 2018-04669)
  • Tropiska montanskogar i en värmande värld (VR-utvecklingsforskningsstöd 2015-03338)
  • Torka och värme som tropiska träddödare (Formas-projektbidrag 2019-01470, kräva forskning och utvecklingsprojekt för forskare i tidig karriär)
  • Tropisk trädödlighet i ett förändrat klimat (EU H2020-MSCA-IF-2018, beviljande 844319)
Video (5:41)
Tropical montane forests in a warming world

Personer:
Håkan Pleijel
Johan Uddling
Malin Broberg

Om:
Sedan flera decennier undersöker vi effekterna av olika gaser på grödor och skogar, särskilt förhöjda koldioxidkoncentrationer och luftföroreningar i marknivån. Tidigare var mycket av arbetet experimentellt, men nu fokuserar vi på härledning av svarsfunktioner och metaanalyser. Grödans kvalitet och kemiska sammansättning av växtvävnad under förhöjd CO2 och ozon utgör viktiga delar av vår forskning. Ett annat fokus är variationen i luftföroreningar över tid (påverkan av vädermönster som värmevågor) och rymd (variation i liten skala i förhållande till lokalt klimat och topografi). Vår forskning bidrar till modellutveckling och riskbedömning för ozoneffekter på vegetation, till exempel genom bidrag till arbetet med ICP Vegetation, ett internationellt program som undersöker effekterna av luftföroreningar på grödor och semi-naturlig vegetation i samband med Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (LRTAP).

Projekt och support:

  • Swedish EPA Research Program SCAC (slutet av 2020)
  • Forskning under expertgruppen ICP Vegetation of the Convention on Long-Range Gränsöverskridande luftföroreningar, finansierad av svenska EPA
  • BioDiv-support: Scenariobaserat beslutsstöd för policyplanering och anpassning till framtida förändringar i biologisk mångfald och ekosystemtjänster
  • BECC: s strategiska forskningsområde

Personer:
Håkan Pleijel
Johan Uddling
Göran Wallin
Jenny Klingberg
Maria Grundström

Om:
Vår forskning inom detta område syftar till att förstå hur vegetation påverkar stadsmiljön, t.ex. genom att avlägsna luftföroreningar, i synnerhet polycykliska aromatiska kolväten (PAH), och genom att påverka det lokala klimatet. Även ackumulering av potentiellt giftiga metaller i stadsträd utgör en del av detta ämne. Valet av trädarter i olika miljöer och konsekvenserna av arkitekturen i stadslandskapet belyses i denna forskning, som är tvärvetenskaplig som involverar biolog, kemister, atmosfärforskare och experter på visualisering av stadsmiljön. Detta forskningsämne har ett viktigt samarbete med Göteborgs botaniska trädgård, Lunds universitet, IVL svenska miljöforskningsinstitutet och Chalmers tekniska universitet. Det är av stor betydelse för stadsplaneringen att maximera fördelarna och minimera eventuella problem från urban vegetation.

Projekt och support:

Personer:
Göran Wallin
Lasse Tarvainen
Johan Uddling
Shubhangi Lamba

Om:
Vi har en lång tradition av att studera gensvar från gran (Picea abies) och Scots pine (Pinus sylvestris) på förändringar i miljön. Den senaste forskningen är inriktad på anpassning av kolflöden av boreal och tempererad barrskog till förändringar i temperatur, CO2-koncentration, torka och näringsämne tillgänglighet. Forskningen bedrivs på olika fältplatser: Flakaliden forskningsområde, Skogaryd forskningsstation, Rosinedal forskningsplats och gemensamma trädgårdar inom en latitudgradient från mitten av Sverige till sydöstra Frankrike. I ett nytt projekt kommer vi att kombinera kunskaper från alla dessa platser med nya mätningar och modellering för att kvantifiera effekterna av genetisk variation på produktiviteten i granskogarna i Norge under stigande temperaturer och svårare torka. Förväntade resultat inkluderar bättre förståelse för det genetiska arvets roll för trädens klimatförändring, förbättrade förutsägelser om den framtida tillväxten av norsk gran i Finland och Sverige, och praktiskt tillämplig information om potentialen för urval av härkomst/genotyp som ett verktyg för att maximera ekonomiska och miljömässiga värden på boreala skogar.

Vi samarbetar främst med forskare från Swedish Agriculture University (SLU), Helsingfors universitet och Skogforskningsinstitutet (Skogforsk).

Projekt och support: 

  • Att göra rätt val - Genetikens påverkan på den norska granens produktivitet i ett förändrat klimat (Forskningsprogram: Tandem Forest Values, Formas 2019-02507)

Personer:
Annemieke Gärdenäs
Åslög Dahl
Urban Emanuelsson
Anna Hessle
Karl-Ivar Kumm
Frida Dahlström
Mats Olsson (SLU)

Om:
Halv-naturliga betesmarker i Sverige har nästan försvunnit under förra seklet och med dem minskas många ekosystemtjänster. Vi undersöker möjligheterna att göra småskalig ekologisk nötköttsproduktion ekonomisk livskraftig genom att utforma sammanhängande betesmark för betesmarker och skogsmosaiker. Därmed fokuserar vi på samspelet mellan ekologisk nötköttproduktion, träproduktion, biologisk mångfald, klimatreglering och ekonomi. Vi genomför fältstudier på gårdar längs en klimatgradient från södra till norra Sverige, använder deltagande metoder och nationella inventeringar. Projektet är i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och intressenter som Miljöskyddsbyrån, landsting och organiska nötköttföretagare.

Inhemska honungsbin, liksom vilda bin, har pollen från blommande växter som sin enda källa till aminosyror och lipider som behövs för stamproduktion och vinteröverlevnad. De utför en betydande del av pollinering av ekosystemtjänster och bidrar både till produktionen och kvaliteten på flera grödor och till ekosystemens stabilitet och mångfald. Förändringar i landskapsstruktur och markanvändning, vilket ledde till förstörelse och fragmentering av livsmiljöer, påverkade emellertid befolkningsstorlekar av vilda bin; dessutom har det infödda honungsbiet till stor del ersatts av icke-infödda raser i biodling. Analys av pollen som bi samlar informerar oss om hur de använder tillgängliga växter och om deras ömsesidiga eller konkurrensförhållanden. Vi använder pollenanalys för att få mer information om hanterad och vild biodensitet, och hur vilda och hanterade pollinerare samverkar; vi jämför även resursförmågan hos det inhemska nordiska biet (Apis mellifera mellifera) med andra raser som vanligtvis används för honungsproduktion i Skandinavien. Det finns stöd för differentiell anpassning till lokalt och regionalt klimat och vegetation i honungsbiets underarter och raser (Apis mellifera). Vi gör parallella studier på fem olika bigårdar i Sverige och Norge för att förstå de infödda och importerade rasernas preferenser med avseende på den lokala floran och för att ta reda på om det finns skillnader i fenologiska egenskaper.

Project & Support:  Formas Organic Agriculture Program 221-2014-217 (slutar 2020)

Highland Cattle i sammanhängande betesmark för betesmarker och skogsmosaiker.
Foto: Urban Emanuelsson

Personer:
Annemieke Gärdenäs (PI MERGE, SEA subproject)
Louise Andresen
Tebkew (GU + Bahir Dahr University, Ethiopia)
Åsa Kasimir
Heather Reese
Deliang Chen (GU)
Salim Belyazid (Stockholm Univ.)
Martin Rappe George (SLU+ Swedish Water Authority)

Om:
Hantering och användning av mark orsakar klimatåterkopplingar genom växthusgasutsläpp och reflektion av solstrålning. Inom detta ämne strävar vi efter vetenskapliga bevis för att utforma optimal markanvändning och förvaltning för att minska negativa klimatåterkopplingar från markekosystem. Vid höga breddgrader, som i norra Europa, Kanada och norra Ryssland, är reflektion av solstrålning på grund av vegetationer albedo en viktig klimatdrivare. Vi undersöker vikten av vegetationsstruktur i mosaiklandskap för albedo (MERGE-projekt). I tropiska ekosystem är lagring av kol en viktig klimatdrivare. Vi undersöker effekterna av förändring av markanvändning på lagring av markkol (SEA-projekt) i etiopiska högländerna.

Omjustering av dränerade torvmarker kan minska växthusgasutsläppen. Vi kommer att utveckla en guidebok som presenterar flera omvätningsalternativ och deras respektive förväntade växthusgasutsläpp/upptag (Formas-projekt). Forskare från Göteborg, Stockholm och Lunds universitet samarbetar med markägare, offentliga myndigheter och icke-statliga organisationer.

Projekt och support:

  • MERGE - modellera det regionala och globala jordsystemet
  • SEA (Swedish Energy Agency)
  • Formas-projektet "En guide för hur markanvändning kan omvandla högavgivande dränerade organiska jordar till områden med negativa utsläpp" (PI Åsa Kasimir).

Personer: 
Annemieke Gärdenäs
Hongxing He (GU)
Per-Erik Jansson (KTH)
Henrik Eckersten (SLU)

Om:
Människor påverkar miljön på många sätt samtidigt, till exempel klimatförändringar, förhöjd kvävehalt (N), radioaktiv kontaminering, markanvändning och hantering. Vi använder processorienterade modeller för att förbättra förståelsen för mänskliga effekter och beräkna de kombinerade och långsiktiga effekterna på de biogeokemiska cyklerna i markbundna ekosystem. Vi utvecklar (vidare) ekosystemmodeller för specifika forskningsfrågor. Exempelvis är svensk skog N eller fosfor (P) begränsad eller båda? För att undersöka denna fråga inkluderade vi nyligen en fullständig beskrivning av P-cykeln i CoupModel (P-projektet).

Vi utvecklade också Tracey-modellen för att beskriva cykling av element eller radioaktiva isotoper som också har betydelse i mycket låga (spår) koncentrationer (Tracey-projekt). Med denna modell kan vi till exempel förutsäga riskerna för förorening av olika växtdelar, såsom frön och löv, som används i livsmedels- och foderproduktionen. Vi kan också använda den för att beräkna riskerna för att föroreningarna exporteras till marken eller strömvatten. De nyare modelleringsstudierna genomförs i samarbete med KTH och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Projekt och support:

  • GU, MERGE, BECC
  • Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co (SKB)
  • Statens strålsäkerhetsmyndighet
  • Stark forskningsmiljö IMPRESS (Formas 2011-1747).

Personer:
Annemieke Gärdenäs

SLU:
Martin Rappe-George
Muhammad Shahbaz
Gunnar Börjesson

University of South Bohemia, Czech Republic:
Michal Choma
Petr Čapek
Eva Kaštovská
Hana Šantrůčková

Om:
Det finns en ny kombination av miljöförändringar i Europa som växt fram under det senaste decenniet - avsättning av kväve (N) minskar medan lufttemperaturen ökar. Jordmikrobiell är känslig för dessa miljöfaktorer; dessa faktorer påverkar sönderdelarna av markorganiskt material och kan därför ha konsekvenser för kollagring i och N-urlakning från skogsjord. Fältstudierna utförs på långsiktiga skogsförsöksplatser, längs en näringsämnesgradient från centrala Sverige till Tjeckien, i samarbete med University of South Bohemia, Tjeckien och Swedish University of Agriculture Sciences (SLU). Resultaten från fältstudierna kommer att användas för att förbättra den prediktiva kraften hos modeller av organiskt material från marken genom att uttryckligen beskriva jordens mikrobiella funktioner och svar på en förändrad miljö (IMPRESS). Formas starka forskningsmiljö IMPRESS är den huvudsakliga bidragsgivaren för det svenska deltagandet.

Projekt och support:

  • Stark forskningsmiljö IMPRESS (Formas 2011-1747, Lindahl PI)