Fysiologi & cellbiologi
Forskningen inom fysiologi & cellbiologi kan delas upp i två huvudinriktningar - växtcell- och molekylärbiologi respektive zoofysiologi. Här studeras hur djur och växter fungerar.
Inom huvudområdet fysiologi & cellbiologi kombineras grundforskning med mer tillämpade projekt som till exempel syftar till att utveckla hållbar produktion av föda, bränsle och råmaterial till olika komponenter. Många projekt har en ekofysiologisk vinkling, där vi undersöker hur växter och djur reagerar på klimatförändringar och andra stressfaktorer i miljön som salthalt, pH och miljögifter.
Växtcell- och molekylärbiologi
På växtsidan behandlar vi grundläggande frågor inom tillväxt, hur växter reagerar på klimatförändringar och andra stressfaktorer i miljön samt produktion av sekundära metaboliter. Fokusområden inkluderar funktionell genomik hos kiselalger, regleringsmekanismer i fotosyntetiska membran hos växter och alger, och anpassningar till abiotisk stress hos växtgrödor som vete.
Under respektive rubrik ser du vilka som jobbar inom området med länkar till kontaktuppgifter samt eventuella projekt- eller gruppsidor.
Adrian Clarke (professor)
Cornelia Spetea Wiklund (professor)
Mats Andersson (forskare)
Dessutom sker samarbete med forskare på institutionen för marina vetenskaper
Cornelia Spetea Wiklund (professor)
Läs mer om Cornelias forskning på PhoBio
Mats Andersson (forskare)
Dessutom sker samarbete med forskare på institutionen för marina vetenskaper
Henrik Aronsson (professor)
Läs mer om Henriks forskning
Mats Andersson (forskare)
Cornelia Spetea Wiklund (professor)
Läs mer om Cornelias forskning på PhoBio
Angela Wulff (professor)
Läs mer om Angelas forskning
Zoofysiologi
På djursidan fokuserar vi på frågor inom områden som utveckling, tillväxt, ämnesomsättning, kardiovaskulär och gastrointestinal fysiologi, endokrinologi och akvatisk toxikologi. För att få en helhetsbild kombinerar vi studier på molekyl- och cellnivå med heldjursförsök. En viktig gren inom zoofysiologin är ekofysiologin som främst belyser djurens fysiologiska anpassningar och svar på förändringar i miljön. I och med den pågående klimatförändringen med ökande temperaturer och surare hav är detta en forskningsgren som har vuxit i betydelse under senare år, både på institutionen så väl som internationellt.
Forskningen omfattar framförallt fisk och marina evertebrater, både odlade och djur från vilda populationer. Många av frågorna vi jobbar med är ren grundforskning men en viktigt del omfattar även olika aspekter av akvakultur.
Under respektive rubrik ser du vilka som jobbar inom området med länkar till kontaktuppgifter samt eventuella projekt- eller gruppsidor.
Michael Axelsson (professor)
Erik Sandblom (professor)
I nära samarbete med Albin Gräns, SLU
Läs även mer på ECG-gruppens sida
Catharina Olsson (lektor) - kontroll av tarmmotilitet med fokus på autonoma nervsystemet
Erik Sandblom (professor) - främst reglering av blodflöde till magtarmkanalen
Michael Axelsson (professor) - främst reglering av blodflöde till magtarmkanalen
Läs även mer på ECG-gruppens sida
Elisabeth Jönsson Bergman (lektor) - aptitreglering och effekt av framförallt hormonen ghrelin, GH och IGF-1
Björn Thrandur Björnsson (professor/seniorforskare) - tillväxt, energibalans och aptitkontroll i olika livsstadier
Läs mer på FEL-gruppens sida
Henrik Sundh (forskare)- hudens barriärfunktion, sårläkning och upptag av mikroplast
Kristina Snuttan Sundell (professor) - upptag och skydd i tarmen
Läs mer på FEL-gruppens sida
Erik Sandblom (professor)
Catharina Olsson (lektor) - aspekter som berör autonoma nervsystemet och tarmrörelser
Michael Axelsson (professor)
I nära samarbete med Albin Gräns, SLU
Läs även mer på ECG-gruppens sida
Kristina Snuttan Sundell (professor)
Elisabeth Jönsson Bergman (lektor)
Henrik Sundh (forskare)
Björn Thrandur Björnsson (professor)
Jonathan Roques (forskare)
Forskningen fokuserar på:
- utveckling av nya foder, baserat på hållbart producerade ingredienser där man tittar på effekter på tillväxt, näringsinnehåll och hälsa hos djuren
- Nya marina arter för akvakultur, till exempel havskatt, hummer och sjögurka
- Optimering av återcirkulerande akvakultursystem (RAS)
Läs mer på FEL-gruppens sida
Kristina Sundell (professor)
Jonathan Roques (forskare)
Läs mer på FEL-gruppens sida
Dessutom samverkan i projekt som leds av Albin Gräns, SLU
Michael Axelsson (professor)
Erik Sandblom (professor)
Läs mer på ECG-gruppens sida
Följande projekt överlappar med ekotoxikologi, se huvudområde Miljövetenskap
Malin Celander (professor)
Läs mer på CYP-gruppens sida
Vad är zoofysiologi?
Zoofysiologi är den gren av biologin som söker fysikaliska och kemiska förklaringar till djurens livsfunktioner, samt hur dessa funktioner regleras av främst hormoner och nerver. Ofta studeras fysiologiska problemställningar med ett integrativt angreppssätt där interaktioner och kopplingar mellan flera olika organ och organisationsnivåer (celler, organ och hela djur) undersöks.
Fiskfysiologi?
Forskningen i Göteborg har traditionellt sett haft en stark inriktning mot fisk och detta gäller även i dag. Mycket av vår forskning är grundläggande - att förstå fiskarnas fysiologi för att få en djupare kunskap om fysiologi generellt - men vi arbetar även med mer konkreta tillämpningar som utveckling av hållbar fiskodling eller för att förstå hur hur arter och populationer påverkas av globala klimatförändringar och miljöföroreningar.
Är du intresserad av att lära dig mer om fysiolog & cellbiologi? Här ser du ett urval av kurser och program som fokuserar på just dessa ämnen.
Kurser
- Zoologisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv (15 hp, avancerad nivå)
- Botanisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv (15 hp, avancerad nivå)
- Marina djur: Jämförande fysiologi och tillämpningar inom vattenbruk (15 hp, ava…
- Ekotoxikologi med fysiologisk inriktning (15 hp, avancerad nivå)
- Växtfysiologi i en föränderlig miljö (15 hp, grundnivå)