Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Röstjämförelser i polisutredningar i fokus för ny avhandling

Nyhet: 2017-06-19

Jonas Lindh är rättsfonetiker och har i många år anlitats av Polisen både i Sverige och utomlands. Nu disputerar han med Sveriges första avhandling i ämnet. Den visar bland annat att lyssnare fokuserar på helt andra saker än ett automatiskt system.

Både en manuell analys och ett automatiskt system med flera datorprogram och skärmar används vid röstjämförelserna. För att kunna hålla som bevis måste röstlikheterna vara typiska och utmärka sig.

2005 handplockades språkforskaren Jonas Lindh som extern utredningskonsult åt Polisen och Nationellt Forensiskt Centrum (NFC), tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), och startade företag. Sedan dess har han varit sakkunnig i fler än 400 rättsärenden och vittnat i ett flertal länder, vid sidan av forskningen vid Göteborgs universitet.

Han är rättsfonetisk analytiker, det vill säga expert på röstjämförelser i juridiska sammanhang, och den mångåriga erfarenheten av rättsfonetisk praktik ligger som en grund för många av de tankar och idéer som nu tas upp i avhandlingen.

I avhandlingen undersöks bland annat skillnaderna mellan resultaten från ett öronvittnesexperiment och en grupp lyssnares bedömningar av röstlikhet på en skala från 1 till 5.

– Den studien visar att människor verkar vara mycket mer fokuserade på likheterna i talstil än på likheter kopplade till röstkvalitet. Talstil är exempelvis sådant som dialekt, talstörning, typiska skratt och tvekljud, och med röstkvalitet avses sådant som pressad, knarrig och nasal röst, säger Jonas Lindh.

Han undersöker också skillnaderna mellan ett automatiskt röstjämförelsesystem och människors bedömningar av röstlikhet.

– Det visade sig finnas skillnader som tycks bero på att människor mer använder information om talstil i sina bedömningar medan det textoberoende automatiska systemet enbart fokuserar på röstkvalitetsaspekter.

I avhandlingen visar han även hur det går att omvandla röstlikhetsbedömningar gjorda av människor till sannolikhetskvoter, likt resultatet från det automatiska systemet, med hjälp av en ny metod. Det gör det möjligt att bättre kunna jämföra resultaten från perceptuella bedömningar med dem från maskinen.

Så går ett analysuppdrag till

Analysuppdragen som Jonas Lindhs företag får när det gäller forensisk fonetik går oftast ut på att en inspelning ska jämföras med en misstänkt persons röst.

– Vid en jämförelse lyssnar man på talaren och hans eller hennes talbeteende. Av intresse är allt från dialekt till typiska skratt, pauser och olika tvekljud, säger Jonas Lindh.

Likheterna och olikheterna bekräftas genom att en annan analytiker utför ett så kallat blint lyssnartest med liknande talare från företagets databaser, för att undvika så kallad kognitiv bias.

Därefter görs manuella, akustiska mätningar som jämförs med den misstänkte gärningsmannens tal. Saker som går att mäta är exempelvis artikulationshastigheten samt grundtonsfrekvensen, som är beroende av bland annat storleken på stämbanden och hur snabbt dessa vibrerar.

– För att kunna hålla som bevis måste likheterna vara typiska och utmärka sig. Det måste röra sig om kännetecken som inte går att hitta hos många andra.

Efter att ha lyssnat och mätt det som går att mäta återstår analysen med hjälp av det automatiska systemet. Det programmet gör stora matriser av varje tidsenhet när någon pratar och bygger sedan en matematisk och statistisk modell av hur rösten ser ut i jämförelse med många andras röster.

Denna modell jämförs sedan med tusentals andra röster från mängder av databaser. Genom datorprogrammet kan Jonas Lindh, precis som i den manuella analysen, hitta likhet och typiskhet men nu istället i form av statistiska hårddata som sedan måste kombineras med de övriga analyserna för att komma fram till en slutsats.

Avhandlingen Forensic Comparison of Voices, Speech and Speakers. Tools and methods in forensic phonetics försvarades vid en disputation den 7 juni.

Länk till avhandling

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?