Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Offentlig styrning -
succé eller fiasko?

Nyhet: 2015-03-18

Hur bör offentlig verksamhet styras? Det är en fråga som civilminister Ardalan Shekarabi vill diskutera i ett antal seminarier på olika lärosäten i landet. Den 17 mars var turen kommen till Göteborgs universitet.

New public management kallas den styrform som de senaste 25–30 åren tagit över allt mer av svensk offentlig förvaltning. Det handlar om marknadsinspirerade lösningar som förväntas höja effektiviteten och öka valfriheten. Men civilminister Ardalan Shekarabi inledde seminariet på Handelshögskolan med påpekandet att effekten ofta blivit den motsatta.
– Den administrativa bördan har ökat och yrkesprofessionernas roll har försvagats. Regeringen vill därför utveckla nya styrmodeller. Men för att göra det behöver vi jobba tillsammans med forskare, arbetsgivare och fackförbund. Därför har jag initierat ett antal seminarier där min uppgift inte är att tala utan att lyssna.

Saklighet och opartiskhet – Regeringsformen visar vägen för statsförvaltningen

Först ut bland föredragshållarna var Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han berättade bland annat om QoG-institutet, (Quality of Government), som han grundade tillsammans med professor Sören Holmberg för 11 år sedan.
– Hur ska man definiera kvalitet i samhällsstyrningen? Vilken effekt har hög eller låg kvalitet, vilka är orsakerna till kvalitetsskillnader och vad betyder allt detta för vår välfärd?

Främst handlar det om pålitliga, icke-diskriminerande och kompetenta förvaltningsinstitutioner, vilket inte är detsamma som demokratiska institutioner, påpekade Bo Rothstein.
– Den paragraf i Regeringsformen som alla statstjänstemän borde kunna i sömnen, men tyvärr ganska få känner till, är första kapitlet, nionde paragrafen: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” Det viktiga ordet här är ”opartiskhet”.

Odemokratiska Kina har bättre kvalitet på offentlig förvaltning än demokratiska Indien

QoG-institutets forskning visar nämligen att exempelvis det odemokratiska Kina vida överträffar det demokratiska Indien när det gäller kvalitet i offentlig förvaltning.
– Och sorgligt nog har Sydafrika efter det demokratiska valet 1994 utvecklats till det mest ojämlika av alla länder där sådant går att mäta. Hur varm anhängare jag än är av parlamentarisk demokrati är det inte det som är det viktigaste för mänsklig välfärd. Istället handlar det om att skapa ett samhälle där polisen skyddar även den som har ett utländskt efternamn, där barn får sjukvård även om föräldrarna är fattiga och där den som är mest lämpad får jobbet, även om det råkar vara en kvinna från en etnisk minoritet.

Viktigt att det finns tillit till offentliga tjänstemän

Framför allt är det viktigt att allmänheten tror att offentliga tjänstemän går att lita på, påpekade Bo Rothstein.
– New public management måste inte nödvändigtvis vara ett problem. Bekymmersamt blir det om myndigheterna slutar behandla folk opartiskt. Där ser jag ett problem med vänsterns identitetspolitik, som påstår att det inte skulle gå att bedöma andra än den egna gruppen på ett opartiskt sätt.

Förvaltningspolitik under ständig förändring

Ann-Christine Nyqvist, generaldirektör på Statens tjänstepensionsverk, berättade om sina 43 år i statens tjänst där förvaltningspolitiken ständigt utsatts för förändringar.
– Det som varit viktigt ena året har redan nästa år försvunnit och ersatts av något nytt. Det jag skulle önska av en ny förvaltningspolitik är mer långsiktighet, bättre verksamhetsanpassning, starkare helhetssyn och mer effektivitet. Vi måste också värna vår värdegrund och ständigt upprätthålla den genom olika utbildningsinsatser.

Paula Blomqvist, statsvetare från Uppsala universitet, berättade om new public management inom ett antal välfärdstjänster.
– Idag har alltfler områden privatiserats: 10 procent av skolan, 40 procent av primärvården samt 20 procent av både barn- och äldreomsorg. Det finns inga tydliga belägg för att detta lett till kostnadsminskning eller kvalitetshöjning, men inte heller belägg för motsatsen. Inom skolan ser vi dock en viss ökad segregation men samtidigt har tillgången på primärvård ökat, även om regionala skillnader är stora. Man brukar säga att new public management innebär avprofessionalisering och det stämmer inom skola och äldreomsorg, däremot inte inom sjukvård och barnomsorg; förskolan har snarare gått motsatt väg eftersom det idag i princip krävs förskollärarexamen för att få jobb.

Medborgaren ska bemötas professionellt

Mats Sjöstrand berättade om sina 38 år på Skatteverket, varav 10 år som generaldirektör:
– Det går inte att diskutera styrning av hela den offentliga sektorn på samma gång. Inom statlig verksamhet har vi exempelvis monopol och maktbefogenheter som saknas i kommunerna. Tre saker är viktiga: arbetssätt, bemötande och förtroende. Den som arbetar i en statlig myndighet ska vara väl insatt i sin roll och medborgaren ska få ett professionellt bemötande. Ord som ”kund” eller ”varumärkesbyggande” hör inte hemma i statlig verksamhet.

New public management eller new public governance?

Sist ut bland talarna var Roland Almqvist, företagsekonom från Stockholms universitet som funderade över om new public management innebär succé eller fiasko. Svaret blev: både och.
– Det handlar å ena sidan om marknad och konkurrens där konkurrensutsättning visserligen innebär ökad produktivitet men kanske till priset av sämre kvalitet. Å andra sidan om styrning och mätning där man inte alltid har en idé om vad det är som mäts, vilket gör det hela ganska poänglöst.

Kanske är new public management på väg att ersättas av ett annat begrepp: new public governance?
– Det handlar om nätverkande, samarbete, processer och utvärderingar istället för marknad, kontrakt, prestationer och mål. Och det kanske är ett bättre sätt att styra?
Handelshögskolans föreläsningssal var fullsatt under seminariet som också filmades. Filmen kommer att läggas ut på www.regeringen.se.

Fakta
Seminariet Vad kommer efter new public management – hur bör morgondagens styrning av offentlig sektor utvecklas utifrån de erfarenheter som gjorts? hölls den 17 mars i Volvosalen på Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Seminariet är ett initiativ av civilminister Ardalan Shekarabi.

Medverkande
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Ann-Christine Nyqvist, generaldirektör, Statens tjänstepensionsverk
Paula Blomqvist, docent i statsvetenskap, Uppsala universitet
Mats Sjöstrand, före detta generaldirektör, Skatteverket
Roland Almqvist, docent in företagsekonomi, Stockholms universitet

Foto: Johan Wingborg

AV:
031-786 1081

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?