Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny tolkning av Rökstenens runinskrift ändrar bilden av vikingatiden

Nyhet: 2016-05-02

Rökstenen och Per Holmberg. Foto: Acke Holmberg.Rökstenen, rest i slutet av 800-talet söder om sjön Tåkern i Östergötland, är världens mest kända runsten. Dess långa inskrift har verkat omöjlig att begripa, trots att den är förhållandevis lätt att läsa. Nu presenteras en tolkning av inskriften som helt bryter med en hundra år lång tolkningstradition. Vad som förut uppfattats som anspelningar på hjältedåd, kungar och krig, handlar i stället om själva minnesmärket.

– Rökstenens inskrift är inte riktigt så svårbegriplig som man trott, säger Per Holmberg, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. På framsidan handlar gåtorna om dagsljuset som vi behöver för att läsa runorna, och på baksidan finns gåtor som antagligen handlar om runstensristandet och runraden.

Tidigare forskning har behandlat Rökstenen som en helt unik runsten som skulle anspela på hjältedåd ingen längre vet något om. Detta har öppnat för spekulationer om hur Varin, stenens ristare, eller hans förfäder, deltagit i krig med gotiska kungar. Per Holmberg visar i sin forskning att man kan förstå Rökstenen som mycket mer lik andra runstenar från vikingatiden. Runstenar brukar handla om sig själva.

Per Holmberg. Foto: Thomas Melin.– Redan för tio år sedan föreslog professor Bo Ralph att den gamla idén att inskriften skulle nämna den gotiske kungen Theoderik bygger på en liten felläsning, och en stor portion nationalistiskt önsketänkande. Vad som saknats är tolkning av hela inskriften som inte låter sig styras av sådana fantasier.

Den studie som Per Holmberg nu presenterar grundar sig på socialsemiotik, en teori om hur språket kan uttrycka olika slags betydelser i olika slags texter.

– Utan en modern textteori hade det inte gått att undersöka vilka betydelser som är viktigast för runstenar. Det hade inte heller gått att pröva hypotesen att också Rökstenen uttrycker liknande betydelser, trots att inskriften ju är mycket längre än någon annan runstensinskrift.

En sak som förbryllat forskare är att Rökstenens text börjar räkna vad den vill att läsaren ska gissa (”säg för det andra vem ...”), men sedan verkar hoppa till ”det tolfte”. Tidigare har man därför antagit en muntlig berättelsetradition som innehöll också de överhoppade nio utsagorna. Per Holmberg kommer till en överraskande slutsats:

– Om man låter inskriften leda sig steg för steg runt stenen, kommer faktiskt ”det tolfte” just som det tolfte läsaren ska ta ställning till. Det är inte inskriften som hoppat över något. Det är forskarna som hoppat, allt för att få texten att handla om hjältedåd.

Rökstenen har i den traditionella ”hjältedåds-tolkningen” under mer än hundra år bidragit till vår bild av vikingatiden. Med den nya tolkningen blir inte Rökstenen ett budskap om manlighet, ära och hämnd. Budskapet rör istället hur skriften ger oss möjlighet att bevara minnet av våra döda.

Mer information: Per Holmberg, telefon 0735-790687, e-post: per.holmberg@svenska.gu.se
Studien presenteras i artikeln: Svaren på Rökstenens gåtor. En socialsemiotisk analys av meningsskapande och rumslighet. Futhark. International Journal of Runic Studies 6 (2015, publ. 2016). 65-106.
Artikeln är också tillgänglig digitalt: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-278891

AV:
031-786 10 68, 0766-18 10 68

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?