Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Jan Björklund lyfte värdet av humaniora i sitt tal i Almedalen

Nyhet: 2011-07-07

På onsdagen var det Jan Björklund, Folkpartiets ledare och tillika Sveriges utbildningsministers tur att tala inför Almedalspubliken. Att utbildning ska löna sig och forskningens betydelse för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft var några av hans utgångspunkter.

Jan Björklund pJan Björklundratade om Sveriges möjligheter att bli världsledande inom några vetenskapsområden. Något som dock kräver fokusering och kraftsamling, enligt Jan Björklund. Han medger att det inom forskningspolitiken pågår olika dragkamper, ett exempel är den mellan långsiktig grundforskning och mer tillämpad forskning, ofta i samarbete med industrin. Jan Björklund trycker samtidigt på vikten av bildning och humaniora.

Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, är positiv till att Jan Björklund lyfter frågorna om forskning och utbildning och att han även tar upp behovet av bildning och humaniora.

– För mig är det en viktig signal att utbildningsministern inte bara pratar om naturvetenskap utan att han också tycker att humaniora är viktigt, säger Pam Fredman.

Nedan följer den del av Jan Björklunds tal som handlar om forskning och utbildning:

”Aldrig någonsin har forskningsanslagen i Sverige lyfts så mycket som under alliansregeringen. Sverige är trea i världen när det gäller ekonomiska satsningar på forskning i förhållande till BNP.

Det finns ett antal dragkamper som hela tiden pågår inom forskningspolitiken; till exempel mellan långsiktig grundforskning och mer tillämpad forskning ofta i samarbete med industrin. Men dragkampen är meningslös. Mitt budskap är att vi behöver bli bättre på bådadera.

Åtta miljarder används vid universiteten enbart för medicinsk forskning, vilket är vårt största forskningsområde. Sverige har varit världsledande, och är fortfarande framstående. Framstegen har skett i växelverkan mellan universiteten å ena sidan och å andra sidan läkemedelsindustrin och den medicinsk-tekniska industrin. Svenska forskare har fått nobelpris och Astra utvecklade Losec, en av våra största exportsuccéer. Samarbetet har varit avgörande. Men under ett antal år har sjukvården nedprioriterat forskning i sin effektivitetsiver. Den utvecklingen är utomordentligt farlig för Sverige. Landstingen och sjukvården måste klara av att behandla dagens patienter och samtidigt forska och utveckla för behandlingen av morgondagens patienter.

Jag vill att Sverige ska bli världsledande inom ett par vetenskapsområden.
Men det kommer inte av sig själv.

Det kräver fokusering och kraftsamling. För att nämna ett exempel hoppas jag att vi inom ett par år ska kunna ta spadtaget till en av världens största forskningsanläggningar inom naturvetenskap. Utanför Lund planeras nu ESS och MaxIV-anläggningarna, investeringar i storleksordningen 15 till 20 miljarder kronor. Enbart bygget av dessa kommer att sysselsätta fler än när Öresundsbron byggdes.

Sverige har möjligheter att utvecklas till ett internationellt naturvetenskapligt centrum, som drar till sig kvalificerade forskare från hela världen.

Slå upp Nationalencyklopedin och du kommer att finna att huvuddelen av alla uppslagsord är att hänföra till humaniora. Huvuddelen av det mänskliga vetandet. Utbildning och forskning ska naturligtvis ge oss ekonomisk utveckling och bröd på bordet. Men bildning är något mer.

Skillnaden mellan Sverige och mullaväldet i Iran är inte förekomsten av mobiltelefoner eller huvudvärkstabletter. Det har de också. Skillnaden ligger i våra humanistiska värderingar.”

 

Foto: Jann Lipka
 

AV:
031-786 6390

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?