Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Global Week: Stor okunskap
om mänskliga rättigheter

Nyhet: 2015-11-17

Papperslösa och flyktingar hamnar ofta i kläm trots att mänskliga rättigheter är universella. Vi kan inte stoppa huvudet i sanden och tro att problemen ska försvinna, menade de tre talarna på temat Mänskliga rättigheter och medborgarskap.

Mänskliga rättigheter är universella men står ofta i konflikt med nationalstaten, där medborgarskap är grunden. Elisabeth Abiri, fil. dr och tidigare ordförande för Delegationen för mänskliga rättigheter, menade att i debatten om flyktingkrisen ställs ofta frågorna vem som ska ta ansvar och för vad. Men vilka är dessa personer och exakt vad måste någon göra?
– När man ser på internationella kriser ingriper världssamfundet ofta för sent och då är det mycket svårare att lösa konflikterna. Se bara på Syrien. Alla är överens om att något måste göras men vad och hur är den stora frågan.

Det finns ett dilemma med mänskliga rättigheter. Å ena sidan är rättigheterna universella och omfattar alla människor, å andra sidan är rättigheterna endast giltiga i en stat som respekterar dem.
– Ett problem när det gäller staters agerande för att leva upp till de mänskliga rättigheterna är att de flesta stater är ovilliga att ta ansvar för andra länders människor, sa Elisabeth Abiri.

Att söka skydd – en mänsklig rättighet

Att tillhöra en stat, genom att vara medborgare, är därför en förutsättning för att få tillgång till de mänskliga rättigheterna. Och de mest skyddslösa, de som inte är medborgare i en stat eller de som flyr, är de som har svårast att hävda mänskliga rättigheter.

Vem är då en flykting? FN:s definition av en flykting är en person som lämnat sitt hem och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse beroende på etnicitet, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning.

Att söka skydd från förföljelse är en mänsklig rättighet. Idag är 4,3 miljoner människor från Syrien registrerade som flyktingar i närliggande länder, 6,5 miljoner är internflyktingar och hittills har drygt 650 000 syrier sökt uppehållstillstånd i Europa.

Därefter talade Harry Ascher som är docent i barnmedicin och medlem i Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn. Hans engagemang för flyktingar fick honom att vara med och starta Rosengrenska stiftelsen 1998, en läkarmottagning för papperslösa i Göteborg.
– Jag var chockad över hur papperslösa och asylsökande särbehandlades i vården. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och att neka dessa svaga grupper rätten till vård var en skam för vårt land. 2006 när FN:s tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter Paul Hunt kom med sin rapport Mission to Sweden riktade han skarp kritik mot Sverige, bland annat när det gällde sjukvård för asylsökande och papperslösa. Den förra regeringen tvingades agera. Detta blev startskottet för en bredare diskussion.

Helena Holgersson, som är postdoktor i kulturstudier, disputerade 2011 i sociologi med avhandlingen Icke-medborgarskapets urbana geografi. I den undersökte hon hur gömda flyktingar och papperslösa i Göteborg navigerar sig i staden och organiserar sin tillvaro i det offentliga rummet.
– De jag träffade under mina fältstudier levde utanför samhället men rörde sig ganska fritt dagligen i parker och i köpcentrum, även om de undvek vissa platser. Jag tyckte det var intressant att nästan ingen nämnde havet som en viktig plats trots att staden i sin marknadsföring alltid talar om närheten till havet. Även om de var gömda försökte de leva normala liv med jobb och lägenhet och planerade sina liv. Idag, tio år senare, har problemen blivit allt mer akuta.

Stor okunskap om vad mänskliga rättigheter innebär

I diskussionen efteråt påpekade Elisabeth Abiri att det finns en stor okunskap om vad mänskliga rättigheter innebär bland beslutsfattare och myndigheter vilka i praktiken är ansvariga för att skydda medborgarnas rättigheter. Harry Ascher framhöll att priset kan bli högt i framtiden om vi nekar dessa människor mänskliga rättigheter.
– Vi i Sverige, som är ett civiliserat samhälle, har de bästa förutsättningarna att ta hand om människor på flykt. Idag tar vi visserligen emot många i relation till per capita men inte i jämförelse med vår BNP. Vi har ett ansvar och kan inte stoppa huvudet i sanden.

FAKTA
Panelsamtalet The Relation between Citizenship and Human Rights följde upp inledningsseminariet på årets Global Week den 16 november. Moderator var journalisten och hedersdoktorn vid Göteborgs universitet Ulrika Knutson.

AV:
031-786 1021

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?