Till startsida
Webbkarta

Bristfälligt stöd till personer med intellektuella funktionsnedsättningar vid rättsprocesser

Nyhet: 2016-02-09

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar som utsatts för brott i prostitutionssamanhang får inte det stöd de har rätt till vid en rättsprocess. Bristande förhörsmetoder kan leda till att deras vittnesmål inte tas på allvar och att förövaren går fri.
 
I en nypublicerad studie från Göteborgs universitet har forskarna Jari Kuosmanen och Mikaela Starke undersökt hur rättsskyddet ser ut för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som varit utsatta för brott i prostitutionssammanhang. Intervjuer med personer inom rättsväsendet, bland andra polis, åklagare och förhörsledare, har genomförts i syfte att ta reda på hur professionellas kunskap och bemötande av gruppen ser ut och vilka konsekvenser det får för den rättsliga processen.

– Resultatet pekar på att den här gruppen är oerhört utsatt, säger Jari Kuosmanen, prostitutionsforskare vid institutionen för socialt arbete, som tillsammans med forskarkollegan Mikaela Starke genomfört studien "Mellan autonomi och offerskap - Kvinnor och män med intellektuella funktionshinder i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang".

Enligt forskarna finns flera brister i rättssystemet som gör att personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte får samma skydd från lagen som andra brottsoffer i samma situation. Bland annat saknas fungerande förhörsmetoder.

– Under ett korsförhör ställs samma fråga flera gånger. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan tolka detta som att de svarat fel och ändrar då sin berättelse. Deras vittnesmål uppfattas som opålitligt och det blir därför svårt att få en fällande dom, säger Jari Kuosmanen.

Forskarna föreslår istället att anpassade förhörsmetoder utvecklas i Sverige, något som redan finns i exempelvis England.

– Poliser med utbildning i barnaförhör har visat sig fungera bra för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Genom att använda bilder, filmer och datorstöd kan man ta hänsyn till människors olika förmågor att kommunicera vid ett förhör. Som det är idag kan den här gruppen inte göra sin röst hörd, säger Mikaela Starke.

Studien visar också att det saknas ett strukturerat stöd genom hela rättsprocessen för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Det stöd som ges av professionella, t.ex. boendepersonal, utformas utifrån personligt ansvar och empati.

– Det behövs en formellt utsedd stödperson som står för kontinuitet genom hela processen, även efter att en dom har fallit, säger Mikaela Starke. Stödet måste utformas med fokus på egenmakt så att personen får möjlighet att skapa ett nytt om liv om den vill.

Deltagarna i studien uppgav också att det finns en ovana bland både myndigheter och professionella att se förekomsten av prostitution bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar. En orsak kan vara den gråzon som finns mellan relation och prostitution.

– En relation kan fungera som en bekräftelse på gemenskap, en känsla av att vara som alla andra. När pojkvännen sedan blir en kopplare och börjar erbjuda presenter i utbyte uppstår en mycket svår gränsdragning, säger Jari Kuosmanen.

Mer om resultatet av studien finns att läsa i den nypublicerade artikeln Access to Sweden’s legal system of crime victims with intellectual disability involved in prostitution activities i Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, Vol 12, number 4, pp 255-265, December 2015. DOI: 10.1111/jppi.12135
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jppi.12135/abstract

Artikeln är en del av studien Mellan autonomi och offerskap - Kvinnor och män med intellektuella funktionshinder i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang. Studien finansieras av Brottsoffermyndigheten.


För ytterligare information om studien, vänligen kontakta:

Mikaela Starke, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
e-post: mikaela.starke@socwork.gu.se, tfn: 031- 786 1887

Jari Kuosmanen, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
e-post: jari.kuosmanen@socwork.gu.se, tfn: 031- 786 1619
 

AV: Jenny Meyer

Artikeln publicerades först på: socwork.gu.se

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?