Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Ovanlig" demensform vanligare än man tidigare trott

Nyhet: 2015-06-17

Frontallobsdemens har ansetts vara en ovanlig demensform som framförallt drabbar personer i 50-årsåldern. Nya studier vid Sahlgrenska akademin visar att sjukdomen är vanlig även i högre åldrar, där den drabbar nära var trettionde person över 80 år.

En ny avhandling vid Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har kartlagt förekomsten av och riskfaktorerna bakom frontallobsdemens.

I motsats till vad man tidigare trott visar studierna att sjukdomen är vanlig även i högre åldrar.

Högre dödlighet

Avhandlingen, som bygger på de kända och långsiktiga H70-studierna i Göteborg, visar att ungefär var trettionde person över 80 års ålder får frontallobsdemens. Studien visar att dödligheten är högre vid frontallobsdemens än vid andra demenssjukdomar.

Bland de riskfaktorer som forskarna identifierat finns tidigare alkoholmissbruk, slaganfall, skallskador, och sjukdom i sköldkörteln.

– Det förändrade beteendet som frontallobsdemens leder till kan vara förödande, eftersom det ofta leder till skilsmässor och till att personen läggs in på institution. Samtidigt missar sjukvården ofta diagnosen. Det är allvarligt eftersom behandlingen ser annorlunda ut jämfört med vid andra demenssjukdomar, säger doktoranden Thorsteinn Gislason.

Viktigt öka uppmärksamheten

Som en följd av de nya rönen bör sjukvård och läkare enligt Göteborgsforskarna öka uppmärksamheten kring symtomen på frontallobsdemens även hos äldre personer.

Avhandlingen Frontotemporal dementia in late life: Prevalence, risk factors and mortality försvarades vid en disputation den 5 juni.

Länk till avhandlingen

FAKTA FRONTALLOBSDEMENS
Frontallobsdemens drabbar hjärnans främre delar, frontalloben och pannloben, som styr planering och kontrollerar vårt sociala beteende, känsloliv och förmåga till empati. Symtom vid frontallobsdemens består främst av avvikande beteende, omdömeslöshet och försämrad förmåga att visa empati. Sjukdomen är svår att behandla och leder så gott som alltid till heldygnsvård på särskilt anpassade boenden.

Kontakt:
Thorsteinn Gislason, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
thorsteinn.gislason@neuro.gu.se

Ingmar Skoog, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare vid AgeCap, Göteborgs universitet
ingmar.skoog@neuro.gu.se
 

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?