Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Visuella möjlighetsrum/Kamerans fotografiska blick i förskolan

Föreläsning

Fredagen den 19 maj föreläser doktoranderna Annika Hellman och Lena O Magnusson om sina arbeten inom elevers subjektsskapande i medieinriktad bildundervisning respektive betydelsen av förskolebarns tillgång till kameror. Välkomna!

Visuella möjlighetsrum
Annika Hellman, doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap, vid Göteborgs universitet, tar i sin föreläsning utgångspunkt i ett pågående avhandlingsarbete där elevers subjektsskapande i medieinriktad bildundervisning undersöks. Studien tar sin plats i gymnasiets bild- och medieundervisning, genom två delstudier.

Föreläsningen handlar om ett pågående avhandlingsarbete där elevers subjektsskapande i medieinriktad bildundervisning undersöks. Studien tar sin plats i gymnasiets bild- och medieundervisning, genom två delstudier. Den ena studien består av elevers videodagböcker. Elevernas inspelningar genomfördes mellan lektioner under ett läsår, på gymnasiets medieinriktningar på det Estetiska programmet. Den andra materialinsamlingen är en visuell etnografisk klassrumsstudie. Annika Hellman dokumenterade och följde ett filmprojekt som pågick i ett individuellt val, kursen Visuell kommunikation, i gymnasieskolans årskurs tre.

Studierna perspektiveras genom två skilda men överlappande teoretiska inriktningar för att perspektivera skillnad och differentiering i elevers subjektsskapande. Differentiering som en övergripande metod i avhandlingen innebär att spelet av skillnader inte bara handlar om att elever skiljer sig från varandra, utan även att var och en av eleverna ger uttryck för flera olika (elev)perspektiv. I ett poststrukturalistiskt angreppssätt formas subjektet genom språk, makt och diskursiva sammanhang. Diskurser ger både tillgång till och begränsningar för möjliga subjektspositioner i en viss historisk och kulturell kontext. I undersökningen handlar det om hur mening skapas genom språkliga kategoriseringar och institutionell praktik.

I studien synliggörs komplexa lärprocesser i bildundervisningen där kön, affekt, materialitet, visuell kultur och informellt lärande flätas samman. Medieinriktad bildundervisning innebär potentialer för elevers subjektsskapande och konstruktioner av självet genom relationellt och affektivt arbete. Det finns stora potentialer för demokratiserande arbete, särskilt med de elever som är marginaliserade och/eller har problem i relation till skolans normer. Dock visar studien även att erbjudanden om kreativt arbete med bild och media i skolan inte alltid är tillräckligt för att förflytta och förändra negativa relationer till skolan. Bildämnet och den enskilde läraren kan inte alltid positioneras som motvikten till kategoriserande krafter i en skolkontext.

Genom arbete med bild och medieundervisning finns stora potentialer att synliggöra elevers kunskaper och erfarenheter utanför skolan. Elevers upplevelser i och utanför skolan kan kopplas ihop till en starkt meningsskapande praktik. Genom arbete med iscensättning i bild och medieundervisning kan möjliga plattformar skapas, som utgångspunkter där eleverna kan laborera och konstruera bilder av självet. Tillgången till multipla plattformar, ger tillträde till nya eller andra perspektiv, och därmed tillgång till nytt lärande. Subjektsskapande förflyttningar blir därmed väsentliga för att orientera sig i en föränderlig omvärld, och för förståelsen av andras perspektiv.
Bild- och medieämnet har stora demokratiska potentialer där ämnets materialitet kan skapa öppningar bort från låsta positioner. En metodik för visuella möjlighetsrum presenteras som ett förslag för den bildpedagogiska praktiken. Denna metodik har implikationer för att arbeta etiskt, estetiskt och politiskt med pedagogik. Avslutningsvis diskuteras potentialer och dilemman för bildämnets framtid och kopplingar mellan forskning och bildämnets praktik.

Annika Hellman har en licentiatexamen i Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap. För närvarande är hon doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap, vid Göteborgs universitet, samt undervisar på Konstfack, på Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) i Stockholm. Annikas forskningsintressen handlar om bild- och medieundervisning på gymnasiet, ungdomars visuella kulturer och posthumanistiska perspektiv.

Kamerans fotografiska blick i förskolan
I sin presentation utgår Lena O Magnusson, doktorand i ämnet Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap i forskarskolan CUL, från frågeställningarna: Vad händer om treåringar i förskolan får handgriplig tillgång till kameror och kamerans särskilda seendekapacitet? Vilka fotografier tar barnen? Vad berättar deras fotografiska handlingar om förskolan och om att vara barn?

Det är frågor som också utgjorde startpunkt för Magnussons doktorandstudier och det är vad den empiriska studie som presenteras i henens avhandling kommit att handla om. Frågorna har uppstått och växt fram delvis som en konsekvens av Magnussons långa erfarenhet som förskollärare.

Den studie som Magnussson kommer att presentera delar ur tar sin utgångspunkt i att det är vanligt att pedagoger fotograferar i förskolan, man dokumenterar barns lärande och deras intressen, men det är inte lika vanligt att det är barnen som håller i kamerorna. Om det i huvudsak är pedagoger och andra vuxna som ser med kamerorna, och som fotograferar, kommer deras fotografiska handlingar och fotografier troligen att visa mycket av det vi redan vet och är överens om. Barn erbjuds då inte heller redskap för att fotografiskt se och synliggöra sin vardag, vilket gör att vi också står inför problem som har med demokrati och rätten att göra sin röst hörd att göra.

Under presentationen kommer Magnusson, förutom att beskriva hur hon ser på de möjligheter som barnen erbjuder förskolan som kameraanvändare, också visa några av barnens fotografier. Dessutom kommer hon att beröra frågor som handlar om seende, estetik, om makten att re-turnera blicken, om etik och om att vara forskare och att tillämpa och prova teoretiska möjligheter i relation till ett forskningsmaterial.

Lena O Magnusson är doktorand vid HDK, Göteborgs Universitet, hon är också adjunkt vid högskolan i Gävle och undervisar i bildpedagogik och didaktik och hon är sedan tidigare förskollärare, och har arbetat i förskolan i över 25 år. Hennes särskilda intressen riktar sig mot forskning kring yngre barn och deras relation med konst, kultur, skapandeprocesser, kunskapsbildning, etik, estetisk och lärande. Genom arbetet med avhandlingen har också ett vidare vetenskapsteoretiskt intresse i relation till dessa ämnen växt fram.

Föreläsningarna kommer att hållas på svenska.

Föreläsare: Annika Hellman och Lena O Magnusson

Datum: 2017-05-19

Tid: 13:00 - 15:00

Kategorier: Konst- och bildvetenskap, Konst

Arrangör: HDK

Plats: HDK, Kristinelundsgatan 6-8
Hörsalen, HDK, Kristinelundsgatan 6-8, Göteborg

Evenemangslänk: Läs mer om Visuella möjlighetsrum/Kamerans fotografiska blick i förskolan

Ytterligare information:
Annika och Lena.jpg

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2016-04-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?