Till startsida
Webbkarta

COP21 i Paris

Den 30 november – 11 december 2015 hålls FN:s klimatmöte COP21 i Paris då världens länder ska enas om ett nytt klimatavtal som ska gälla från 2020. Inför Parismötet har Göteborgs universitet sammanställt en expertlista med forskare som kan svara på journalisters frågor inom en rad vetenskapsområden.

FN:s klimatrapporter
Inom Göteborgs universitet finns tre forskare som deltog i arbetet med den femte IPCC-rapporten för FN:s klimatpanel som släpptes 2014. Deliang Chen ingick i arbetsgrupp 1 och skrev om grundläggande fysiska vetenskaper. Ulf Molau ingick i arbetsgrupp 2 och skrev om effekter, anpassning och sårbarhet. Thomas Sterner ingick i arbetsgrupp 3 och skrev om hur man kan begränsa klimatförändringar.

Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi och tidigare chef för den internationella forskningsorganisationen International Council for Science i Paris, telefon: 031-786 4813, e-post: deliang@gvc.gu.se
Ulf Molau, professor i växtekologi, telefon: 031–786 2665, 070–879 0533, e-post: ulf.molau@dpes.gu.se
Thomas Sterner, professor miljöekonomi, telefon: 33 (0)1 44 27 11 98, e -post: thomas.sterner@college-de-france.fr

 

Forskningsområden:
Ekonomi
Genusvetenskap
Globala studier
Humaniora
Naturvetenskap
Psykologi
Statsvetenskap/offentlig förvaltning
 

Ekonomi

Ekonomiska styrmedel för att hantera miljöproblem
Thomas Sterner är professor i miljöekonomi. Under 2015-2016 är han gästprofessor vid Collège de France och kommer i den rollen att befinna sig på plats i Paris under klimatmötet COP21. Hans huvudsakliga forskningsintresse är design av styrmedel och han fokuserar på ett flertal tillämpningar. Hans forskningsintressen spänner från ekonomiska styrmedels effektivitet i olika sektorer, resursanvändning i utvecklingsländer, energianvändning och klimatförändringar till ekonomin för fiske och förvaltning av kustområden. Thomas Sterner har de senaste två decennierna varit drivande i att bygga upp Enheten för miljöekonomi vid Handelshögskolan, GU. 
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 33 (0)1 44 27 11 98, e -post: thomas.sterner@college-de-france.fr

Ekonomiska styrmedel för minska klimatpåverkan

Åsa Löfgren är docent i miljöekonomi och hennes forskning rör ekonomiska styrmedel för minska klimatpåverkan med tonvikt på utsläppsrättssystem. Hon är också vetenskaplig koordinator för forskningsprogrammet Mistra Indigo - Instrument Design for Global Climate Mitigation, och har tidigare medverkat i Mistra Clipore. Åsa Löfgren har genom sitt deltagande i Mistra-programmen föresett industri, näringsliv och beslutsfattare med kunskap och förslag på klimatanpassningar.
Åsa Löfgren, docent i miljöekonomi, telefon: 031–786 1375, e-post: asa.lofgren@economics.gu.se

Genusvetenskap

Kvinnor och energopower i antropocenen

Juan Velasquez forskar om förortsfeminism som en del av nya folkrörelser runtom i världen i den pågående urbana revolutionen. Inom detta forskat han om kvinnor i antropocenen, perioden i jordens historia när människors komsumption av energi åstadkommit vad många kallar för en geologisk epok. I denna riktning handlar forskningen om hur kvinnor dels hanterar energomakt (energopower), en form av biopolitik ämnat att styra fattiga genom att kontrollera dess tillgång till energi och vatten, många gånger med argumentet att komma tillrätta med klimatförändringarna. Dels iscensätter alternativa praktik som reducerar mänsklig påverkan på jordens klimat.
Juan Velasquez, universitetslektor i genusvetenskap, telefon: 031-786 1976, e-post: juan.velasquez@gu.se

Globala studier

Genus och hållbara transporter
Merritt Polks forskning visar att jämställdhet och hållbarhet går hand i hand. Om transportsystem utformades efter kvinnors resvanor och värderingar skulle den klimatpåverkan som transporter ger upphov till minska rejält. Detta vet vi eftersom forskningen bland annat visar att kvinnor är mer positiva än män till investeringar för cykelvägar och kollektivtrafik medan män hellre ser en utbyggnad av bilvägar och flygplatser. Män kör dessutom mer bil än vad kvinnor gör, och byter i mindre utsträckning ut sina bilresor mot resor med kollektivtrafik. Kvinnor är också mer positiva till olika styrmedel för att minska trafikens klimatpåverkan än vad män är.
Merritt Polk, docent i humanekologi, telefon: 0704–54 65 29, e-post: merritt.polk@globalstudies.gu.se

Stadsutveckling och hållbara transporter ur ett samhällsperspektiv
Marie Thynell har forskat och undervisat om globala städer, stadsutveckling och förändringsprocesser runt om i världen. Hon är samhällsvetare och har följt utvecklingen och den internationella debatten på transportområdet under två decennier och intresserat sig för framväxten av transportpolitik som avspeglar dagens utmaningar inom kollektivtrafik och sociala förhållanden i snabbt föränderliga stadsmiljöer. I september lanserade FN nya globala utvecklingsmål och Marie Thunell kan kommentera flera av dem ur ett utvecklingsperspektiv. FN publicerade också Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development som påverkar flera av bidragen till klimatmötet i Paris. Marie Thynell kan också svara på frågor om hållbara transporter och deras utformning, framförallt i de växande ekonomierna i Asien, och omställningen till fossil-fria transporter. Städer och länder försöker anpassa framtida transporter till klimatförändringar av olika slag.
Marie Thynell, docent i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 073–598 4915, skype: marie thynell, e-post: marie.thynell@globalstudies.gu.se

Matsystem och matsäkerhet kopplat till globala hållbarhetsfrågor

Gunilla Almered Olsson forskar om matsystem och matsäkerhet som länkar till globala hållbarhetsfrågor. Hon forskar om människans påverkan på rurala och peri-urbana ekosystem med tonvikt på markanvändning, matproduktion, jordbruksverksamheter och bevarande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster inom ramen för hållbar utveckling. Hon är också extern expertutvärderare för tvärvetenskapliga miljöforskningsansökningar i EU, Sverige och flera EU-länder samt för miljöforskningscentra inom EU. 
Gunilla Almered Olsson, professor i humanekologi, telefon: 031–786 5475, e-post: gunilla.olsson@globalstudies.gu.se

Humaniora

Frågor kring rättvisa, värde, etik och ansvar

Uppfattningar om vilka problem klimatförändringarna genererar och de politiska reaktioner det väcker rymmer betydelsefulla dimensioner som handlar om grundläggande etiska ställningstaganden. Vilket moraliskt ansvar har olika aktörer och länder för klimatförändringarna och klimatpolitiken? Hur borde rättvisa åtaganden fördelas? Området aktualiserar också svåra grundfrågor om hur ett ansvarsfullt beslutsfattande i ljuset av stora kunskapsosäkerheter och omfattande konsekvenser borde te sig. Hur olika effekter på människa, samhälle och miljö ska värderas på ett grundläggande plan.
Petra Andersson, forskare i praktisk filosofi med grundläggande miljöetiska frågor som sin specialitet, telefon: 073–205 3069, e-post: petra.andersson@filosofi.gu.se
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi och forskar bland annat om ansvars- och rättvisefrågor på global nivå, i synnerhet gällande klimatpolitiken, e-post: bengt.brylde@filosofi.gu.se
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi och forskar bland annat om risk-etik, försiktighetsprincipen och frågor om ansvarsfullt beslutsfattande, telefon: 073–551 6295, e-post: christian.munthe@gu.se

Naturvetenskap

Historiska klimatvariationer
Naturgeograf Hans Linderholm studerar regionala klimatvariationer i Europa och Asien. Han har koll på klimatläget från cirka 2 000 år bakåt i tiden till nästkommande 100 år. Hans Linderholm studerar också effekterna av ett förändrat klimat på ekosystemen både på land och i vatten, med särskild inriktning på skog samt hur den storskaliga cirkulationen i atmosfären och haven påverkar lokala klimat och dess roll i ett förändrat klimat.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–574 8483, e-post: hansl@gvc.gu.se

Klimatpåverkan i ishaven
Michael Axelsson har stor erfarenhet av klimatförändringarnas effekter i polarområdena, efter sju expeditioner till Antarktis och tre expeditioner till Grönland. Han studerar bland annat vilka förutsättningar som olika arter har för att klara förändringar i sin miljö och hur de reglerar hjärta och kärl vid förändringar som kan vara naturliga eller inducerade av människan.
Michael Axelsson, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3689, 073–390 3249, e-post hela tiden: michael.axelsson@bioenv.gu.se

Klimatpåverkan på frusen mark
Ulf Molau forskar på arktisk och alpin ekologi och är expert på klimatpåverkan på tundran – effekter, anpassning och sårbarhet.
Ulf Molau, professor i växtekologi telefon 031–786 2665, e-post: ulf.molau@bioenv.gu.se

Klimatpåverkan meterologiskt
Deliang Chen är professor i fysisk meteorologi och tidigare chef för den internationella forskningsorganisationen International Council for Science i Paris. Han deltog i arbetet med den femte IPCC-rapporten för FN:s klimatpanel som släpptes 2014. Deliang Chen ingick i arbetsgrupp 1 och skrev om grundläggande fysiska vetenskaper.
Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi, telefon: 031-786 4813, e-post: deliang@gvc.gu.se

Klimatpåverkan på mikroskopiska alger
Angela Wulff studerar hur mikroskopiska alger, som är basen i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar avseende temperatur, salthalt, ökad koldioxid samt minskat istäcke.
Angela Wulff, professor i marin ekologi, telefon: 0708 836954, 031 786 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se

Växthusgaser från markanvändning
Åsa Kasimir forskar om utsläpp av växthusgaser från jord- och skogsbruk, särskilt dränerade torvmarker. Markanvändning avger koldioxid, lustgas och metan. Hon har erfarenhet av mätning, modellering och nationell rapportering av växthusgasemissioner. Dessutom erfarenhet från FN:s klimatpanel utsläppsdatabas och svensk representant inom Global Research Alliance (GRA), en organisation som skapades efter Köpenhamnsmötet för att minska utsläppen från jordbruksnäringen.
Åsa Kasimir, forskare i naturgeografi, telefon 031–786 1960, e -post: asa.kasimir@gu.se

Utsläpp
Leif Klemedtsson var med i den arbetsgrupp inom FN:s klimatpanel, IPCC, som arbetade fram hur man ska beräkna utsläppen från våtmarker, dikade dito och återställda.
Leif Klemedtsson, professor i växtekologi, telefon: 031¬–786 2632, e -post: leif.klemedtsson@gvc.gu.se

Psykologi

Miljöpsykologi – konsumtion och miljöval
Lars-Olof Johansson är docent i psykologi och forskar om konsumtion och miljöval. Han studerar vad som påverkar människor att köpa eller inte köpa till exempel miljövänliga varor. Det kan också handla om samspelet mellan individer och samhällets institutioner: Hur reagerar människor på lagar, regler och policyåtgärder inom miljöområdet. Under vilka omständigheter är människor villiga att acceptera sådana inskränkningar i den personliga friheten? Vilka motiv driver viljan att vara miljövänlig?
Lars-Olof Johansson, docent i psykologi, telefon: 073–389 2689, e-post: lars-olof.johansson@psy.gu.se

Miljöpsykologi – skatter, avgifter, styrmedel
Andreas Nilsson är docent i psykologi och forskare bland annat om människors inställning till styrmedel som skatter och avgifter. Han har ur det perspektivet bland annat studerat attityder till trängselskatten i Göteborg. Han är också engagerad i ett projekt där han studerar hur miljövänligt beteende och energibesparing i hushåll kan främjas genom feedback.
Andreas Nilsson, docent i psykologi, telefon: 031–786 1651, e-post: andreas.nilsson@psy.gu.se

Miljöpsykologi – människors miljöbeteende, resvanor, hushållsenergi
Cecilia J Bergstad är docent i psykologi och forskar om motivation och beteendeförändringar inom miljöpsykologiområdet. För närvarande studerar hon bilanvändning och deras betydelse för transportplaneringen. Hon har även studerat människors beteende kopplat till elkonsumtion och hur människors personlighet påverkar i vilken utsträckning de accepterar politiska beslut vad gäller hållbara transporter.
Cecilia Jakobsson Bergstad, docent i psykologi, telefon: 031–786 4253, e-post: cecilia.j.bergstad@psy.gu.se

Statsvetenskap/offentlig förvaltning

Beslutsprocesser för hållbar stads- och regionutveckling
Stig Montin är professor i statsvetenskap och forskar om hållbar stads- och regionutveckling samt kommunernas arbete med bland annat hållbarhet i ett flernivåperspektiv, det vill säga i relation till övriga politiska nivåer som till exempel regioner, regering och EU. Stig Montins forskning fokuserar på både idéutveckling och faktiskt förd politik.
Stig Montin, professor i offentlig förvaltning, telefon: 031–786 6477, e-post: stig.montin@spa.gu.se

Medborgarnas attityder till miljö- och klimatpolitik
Niklas Harrings forskningsfokus är attityder till miljöfrågor i stort och miljöpolitik i synnerhet. Han intresserar sig också för hur den allmänna opinionen i miljöfrågor har utvecklats över tid. Han har ett särskilt intresse för förhållandet mellan medborgarna och staten: Med olika statliga styrmedel, som miljöskatter, försöker politiken få människor att bete sig på ett sätt som är bättre för klimatet. Niklas Harring är kunnig om medborgarnas attityder till olika typer av styrmedel vet varför de stödjer en typ av förslag och inte en annan. Han kan också svara på frågor om hur attityder till miljöpolitik kan förklaras, och hur den svenska miljö- och klimatopinionen har förändrats över tid.
Niklas Harring, doktor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1223, 070-396 11 79, e-post: niklas.harring@pol.gu.se

Miljö- och klimatpolitik
Sverker Jagers är statsvetare och forskar brett inom området miljö- och klimatpolitik. Ett forskningsområde är miljöpolitisk teori, bland annat frågor kring demokrati och hållbar utveckling samt miljörättvisa. Han kan också svara på frågor som handlar om miljöopinion, det vill säga vad medborgarna tycker om olika miljöfrågor och individers acceptans för miljöstyrmedel.
Sverker Jagers, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1230, mobil: 073–259 4369, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se

Vad som påverkar allmänhetens klimatattityder
Jacob Sohlbergs ämnesområde är politisk psykologi, inom vilket han har flera intressen. Bland annat har han forskat om hur social önskvärdhet styr hur människor svarar på opinionsundersökningar och hur politiska eliter påverkar allmänhetens attityder kring klimatförändringen. Just nu studerar Jacob Sohlberg hur medborgarnas ideologier påverkar deras miljöattityder.
Jacob Sohlberg, postdoktor i statsvetenskap, telefon: 031–786 3553, e-post: jacob.sohlberg@gu.se 
 

 

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?