Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

@goteborgsuni:s expertlista för #socialamedier

Göteborgs universitet har satt samman en lista med experter som kan ämnen som alla anknyter till sociala medier i någon bemärkelse. Det handlar till exempel om ungdomars agerande på sociala medier, nätmobbning, den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet, samt användningen av Instagram på museum.

Tanken med listan över forskare som kan området är dels att hjälpa journalister som har frågor som rör sociala medier, dels att ge uppslag till reportage och nyhetsartiklar.

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om du inte får svar på telefon, mejla istället.

Den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet

Moa Bladini kartlägger den rättsliga regleringen i Norden av hat och hot på nätet ur ett genusperspektiv på uppdrag av NIKK (nordisk information för kunskap om kön och Nordiska ministerrådet). Vilket rättsligt skydd har enskilda när de utsätts för hat och hot på nätet och vilket skydd saknas?
Moa Bladini, universitetslektor i straffrätt, telefon: 031−786 1293, e-post: moa.bladini@law.gu.se (nås som regel lättast per mail)

Sociala medier och digitalisering – den nya medielogiken

Varumärkesdoktor – expert på strategisk varumärkesutveckling, sociala medier, kommunikation, konsumtion och marknadsföring.
Eva Ossiansson, ekonomie doktor, telefon: 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se

Sociala medier och peer-support som resurser för sörjande föräldrar

Ylva Hård af Segerstad forskar om hur sociala medier och peer-support kan fungera som viktiga resurser för föräldrar som förlorat barn i deras process att hantera sorgen. Ett övergripande fokus är hur sociala medier kan utgöra kompletterande och kompenserande resurser för människor i behov av olika typer av stöd i ett allt mer digitaliserat samhälle. Hon studerar också etiska och metodologiska aspekter av ansvarsfull forskning kring användning av sociala medier.
Ylva Hård af Segerstad, docent i tillämpad informationsteknologi, telefon: 031−786 5955, e-post: hardy@ait.gu.se

Sociala medier och kommunikation på nätet

Beata Jungselius forskar om hur vi använder sociala medier och kommunicerar med varandra på internet, främst med hjälp av mobiltelefoner. I sitt avhandlingsarbete undersöker hon hur sociala medier och mobila teknologier används i vardagslivet och har till exempel studerat användning av Instagram på museum, hur människors spelande av Pokémon GO påverkar deras mentala hälsa och vad en like egentligen betyder.
Beata Jungselius, doktorand i tillämpad IT, e-post: beata.jungselius@gu.se, Twitter: @beata_j

Språk och kommunikation på nätet

Jenny Myrendal studerar människors språkliga och kommunikativa praktiker i sociala medier. Hennes främsta forskningsfokus är hur betydelser av ord förhandlas fram mellan deltagare i medierad kommunikation, till exempel i diskussionsforum på internet.
Jenny Myrendal, filosofie doktor i lingvistik, e-post: jenny.myrendal@gu.se

Sociala medier och sexbrott mot barn

Marie Eneman forskar om en av de mest kritiska utmaningarna som digitaliseringen i samhället gett upphov till, nämligen sexuell exploatering av barn samt samhällets respons i form av lagstiftning och tekniska lösningar (internetfiltrering). Just nu i ett projekt som studerar hur svensk polis arbetar med offeridentifiering vid barnpornografibrott. Hon är även involverad i översyn av svensk lagstiftning kring barnpornografi och det som brukar benämnas grooming.
Marie Eneman, forskare i informatik, telefon: 070–975 8844, e-post: marie.eneman@gu.se

Sociala medier och fotografering i vardagen

Alexandra Weilenmann forskar om användningen av mobila teknologier och sociala medier. Hon har till exempel studerat hur museibesökare fotograferar och delar med sig av sina upplevelser på Instagram och hur selfies är mer än bara en onlineföreteelse.
Alexandra Weilenmann, docent i tillämpad informationsteknologi, telefon: 070–303 2953, e-post: alexandra.weilenmann@gu.se

Diskussionsforum på sociala medier för lärare

Annika Lantz-Andersson forskar om hur lärare använder sig av diskussionsforum på sociala medier, exempelvis olika tematiserade Facebookgrupper, som en del av sitt professionella lärande.
Annika Lantz-Andersson, docent i pedagogik, telefon: 031–786 2275, e-post: annika.lantz-andersson@ped.gu.se

Lärande och sociala medier

Thomas Hillman forskar om förändringar i hur kunskap produceras och används när människor använder sociala medier i relation till skola, arbetsliv, kultur, och fritid.
Thomas Hillman, docent i pedagogik och gästforskare på Oxford Internet Institute, telefon: 076-618 2204, e-post: thomas.hillman@gu.se, Twitter: @thomas8hillman

Lärande i sociala medier – formella och informella sammanhang

Sylvi Vigmo forskar om hur vi kommunicerar på sociala medier, hur denna kommunikation samspelar med andra delar av kommunikation i vardagen, formellt och informellt lärande.
Sylvi Vigmo, doktor, telefon: 031–786 24 78, e-post: sylvi.vigmo@ped.gu.se

Lärares informella professionsutveckling via sociala medier

Fortbildning på Facebook är ett VR-finansierat projekt om hur lärare i matematik och svenska använder Facebook som ett utvidgat kollegium, till exempel för att ställa frågor om läromedel eller erbjuda förslag till lektionsupplägg. I projektet, som leds av Yvonne Liljekvist på Karlstads universitet, har Ann-Christin Randahl en postdoktjänst.
Ann-Christin Randahl, lektor i svenska med didaktisk inriktning, telefon: 031−786 3687 mail: ann-christin.randahl@svenska.gu.se

Ungdomar på sociala medier

Margareta Bohlin forskar om hur ungdomar agerar och interagerar på sociala medier och hur det inverkar på yrkeslivet bland de som arbetar med ungdomar. Hon studerar också om vilka risker de tar både off- och online och hur deras sexuella utveckling och kroppsuppfattning påverkas.
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Sociala medier − mobbning, identitet och kropp

Ann Frisén forskar om ungdomar och unga vuxnas användande av nätet. Ett huvudfokus är nätmobbning och Ann Frisén är författare till boken Nätmobbning – en handbok för skolan tillsammans med Sofia Berne. Studerar också hur nätet påverkar identitetsutvecklingen hos unga samt kopplingar mellan nätet och kroppsuppfattning.
Ann Frisén, professor i psykologi, telefon: 031−786 1645, e-post: ann.frisen@psy.gu.se

Nätmobbning

Var och varannan dag hör man talas om barn och ungdomar som utsätts för nätmobbning. Nätmobbning kännetecknas bland annat av att den kan pågå 24 timmar om dygnet, informationen sprids snabbt till en stor publik och det finns ingen fristad från mobbningen för den som är utsatt. Sofia Berne medverkar i och bedriver forskningsprojekt som syftar till att undersöka olika aspekter av nätmobbning. Forskningen handlar bland annat om att undersöka utseenderelaterad nätmobbning och hitta effektiva metoder mot nätmobbning.
Sofia Berne, universitetslektor i psykologi, telefon: 031–786 16 62, e-post: sofia.berne@psy.gu.se

Arbetsgivares kontroller på sociala medier

Christel Backman är jurist och sociolog med särskilt intresse för övervakningsstudier. Hon driver just nu ett fyraårigt forskningsprojekt om arbetsgivares kontroller på sociala medier i samband med rekrytering.
Christel Backman, universitetslektor i sociologi, telefon: 031–786 5813, e-post: christel.backman@gu.se

Bakgrundkontroller av arbetssökande på sociala medier

I Anna Hedenus forskning aktualiseras frågor kring övervakning och privatliv i relation till rekrytering och användningen av sociala medier. För närvarande arbetar hon i projektet Arbetsgivares informationssökning på internet i samband med rekrytering.
Detta projekt studerar arbetsgivares kontroller på internet och dess konsekvenser för organisationer och arbetssökande på svensk arbetsmarknad.
Anna Hedenus, universitetslektor i sociologi, telefon: 031−786 4784, e-post: anna.hedenus@socav.gu.se

Förutsättningar för vänskap och mobbning genom digital kommunikation

Ylva Bjereld undersöker förändringar över tid i den kommunikation som sker online, via sms och telefonsamtal mellan vänner, både bland mobbade och inte mobbade barn. Hon har i en studie visat att mobbade barn är exkluderade från digitaliserade kommunikationsformer.
Ylva Bjereld, doktorand i socialt arbete, telefon: 031−786 3614, 070−720 8717, e-post: ylva.bjereld@socwork.gu.se

Nya mediers påverkan på olika sociala fenomen

Kristian Daneback forskar om hur ny teknik påverkar olika sociala fenomen och aspekter av vardagslivet. Mer konkret har forskningen handlat om sexualitet på internet, föräldraskap och internet samt nätmobbning.
Kristian Daneback, professor i socialt arbete, telefon: 031−786 1891, e-post: kristian.daneback@socwork.gu.se

Hur påverkas vi av sociala medier?

Peter Dahlgren forskar om hur sociala medier påverkar människors världsbild. Han undersöker i sin avhandling hur selektiv exponering, ”filterbubblor” och ”ekokammare” påverkar politisk polarisering samt konsekvenserna när människor pratar med likasinnade, blockerar oliktänkare och ignorerar besvärlig information och nyheter.
Peter Dahlgren, doktorand i medieeffekter, telefon: 031−786 3831, e-post: peter.dahlgren@jmg.gu.se

Politiska partier och sociala medier

Marie Grusell forskar om sociala medier, strategisk kommunikation och om opinioner om reklam. Har sedan 2009 studerat politiska partiers användande av sociala medier med särskilt fokus på Twitter och Facebook. Hennes forskningsfokus kan sammanfattas under temat: Påverkan – på nya villkor.
Marie Grusell, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 031–786 4985, 070–672 1996, e-post: marie.grusell@jmg.gu.se

Journalister och sociala medier

Ulrika Hedman forskar om hur journalister använder sociala medier, professionellt och privat, och vad som händer med journalistiken och professionen när journalisterna i allt högre utsträckning är aktiva i olika sociala medier.

Ulrika Hedman, doktorand i journalistik, medier och kommunikation, telefon: 031–786 6134, e-post: ulrika.hedman@jmg.gu.se, Twitter: @ulrikamhedman

Nyhetsanvändning via sociala medier

Annika Bergström forskar om nyhetsanvändning i digitala medier och hur de nya förmedlingsformerna kompletterar och/eller ersätter de traditionella. De senaste åren har hon studerat i vilken utsträckning människor tar del av nyheter i de sociala nätverksflödena, vilken typ av nyheter som når nätverksanvändarna och hur de värderar nyheter i sociala medier.
Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 031–786 51 78, e-post: annika.bergstrom@jmg.gu.se

Ungas nyhetskonsumtion och sociala medier

I en kvalitativ studie med 44 gymnasieungdomar har Maria Jervelycke Belfrage undersökt ungas nyhetskonsumtion i sociala medier. Flertalet av de unga som deltog i studien uppgav att de är intresserade av nyheter och av vad som händer i deras omvärld, både i Sverige och internationellt. De flesta svarade att nyheter dyker upp på ett slumpmässigt sätt i deras sociala flöden.
Maria Jervelycke Belfrage, universitetsadjunkt i radiojournalistik, telefon: 031−786 4978, e-post: maria.jervelycke@jmg.gu.se, Twitter: @jervelycke

Kriskommunikation i sociala medier

Orla Vigsø forskar om politisk kommunikation, i synnerhet visuell kommunikation, kriskommunikation och satir bland annat på nätet och i sociala medier. Skrev avhandling 2004 om 2002 års valaffischer och publicerade 2016 introduktionsboken Kriskommunikation.
Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se
 

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2017-07-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?