Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Estetiklös lärarutbildning - konsekvenser i belysning

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Margaretha Häggström
Anna Udén
Publicerad i e17 - Tyst kunskap eller bara tystnad? Forskningskonferens om estetiska ämnen, i Umeå 31/10 - 2/11, 2017
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Språk sv
Länkar www.trippus.se/web/presentation/web...
Ämnesord Estetik, estetiska ämnen, lärarutbildning, läroplan
Ämneskategorier Lärande, Didaktik, Utbildningsvetenskap

Sammanfattning

Lärande involverar flera komplicerade och komplexa processer. I Illeris (2001) vida definition av lärande täcks ett flertal signifikanta perspektiv in, som pedagogik, psykologi, sociologi, och biologi. Dessa samverkande discipliner bidrar till en helhetsförståelse av lärande. Lärandets relation till motivation, lärmiljö, identitet och kroppslighet är också aspekter som påverkar lärprocesser. Vi vill här lägga till estetik som en betydande utgångspunkt i diskussionen om vad lärande är. I lärarutbildningen från 2011 med inriktning mot Förskoleklass - år 3 ingår varken bild eller musik. I elevers utbildning däremot ingår båda ämnena. I egenskap av VFU-lärare möter vi många skolor, klasser och lärare. Utifrån den erfarenheten vet vi att det ofta är klassläraren för de yngre åldrarna som själva står för undervisning i bild och musik, vilket innebär att vi examinerar lärare utan formell kunskap i dessa ämnen. Det i sin tur innebär att elever får okvalificerad undervisning i ämnena och att estetik som didaktiskt verktyg i andra ämnen är tämligen ogrundad, eventuellt obefintlig utan teoretisk relevans. Det är naturligtvis upprörande av flera orsaker. Vi vill i denna presentation främst peka på konsekvenserna för elevers lärande kopplat till ovan nämnda aspekter samt till skolans dubbla uppdrag att främja kunskap och fostra eleverna till demokratiska medmänskliga medborgare (Nordström-Lytz, 2013; Nihlfors, 2012, Bergem, 2000). Det förra tycks sedan skolreformen 2011 dominera vilket sker på bekostnad av det senare (Nordström-Lytz, 2013, Liedman, 2012). Syfte Syftet med denna presentation (och paper) är att dels uppmärksamma lärarutbildningens underlåtelse gällande att utbilda kompetenta lärare, dels att peka på de konsekvenser vi menar att denna underlåtelse för med sig. Referenser Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Illeris, K (2001). Lärande. Lund: Studentlitteratur. Liedman, S-E (2012). Hets!: En bok om skolan. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Nihlfors, E (2012). Lärarens dubbla uppdrag: Enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & Kultur. Nordström-Lytz, R (2013). Att möta den andra. Det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi. Avhandling. Vasa: Åbo Akademi.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?