Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Den musikaliska aspekten av begreppsbildningsprocesser i musikundervisning

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Niklas Rudbäck
Publicerad i Mötesplats CUL, 24–25 oktober 2017, Sankt Jörgen Park, Konferenspresentationer
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Högskolan för scen och musik
Språk en
Ämnesord begreppsbildning; musikteori; tyst kunnande; semiotisk mediering; intervju; metodologi; multimodal kommunikation; gestaltskifte
Ämneskategorier Musikpedagogik

Sammanfattning

Mitt avhandlingsprojekt försöker klarlägga begreppsbildningsprocesser som uppstår när gymnasieelever på ett estetiskt program (inriktning musik) möter de musikteoretiska begreppen tonart, tonika och grundton i kursen Gehörs- och musiklära 1. Många centrala musikteoretiska begrepp – däribland de tre som fokuseras i föreliggande studie – rör fenomen som lyssnare konstruerar i mötet med ett ljudande stimuli, och i kraft av vilka detta ljud upplevs som just musikaliskt. Denna förmåga att höra musik som musik kan förstås som tyst kunnande i Polanyis mening, på så vis att musiken uppfattas från detta kunnande, och att detta kunnande blir synligt (ljudligt) i hur musiken framstår för oss. Att höra något ljud som musik innebär alltså att tillskriva det egenskaper som i sin tur delvis kan beskrivas i termer av musikteoretiska begrepp (exempelvis tonart, tonika och grundton i västerländska musiktraditioner). Med utgångspunkt i Vygotskys analys av relationen mellan semiotisk mediering och medveten kontroll över psykologiska processer går det att förstå utvecklingen av sådana musikteoretiska begrepp som delvis beroende på att lära sig använda semiotiska verktyg för att rikta medveten uppmärksamhet mot tyst musikaliskt kunnande så som det framträder i musikupplevelser. I en studie av musikalisk begreppsbildning blir det därför viktigt att kartlägga även det tysta musikkunnandet och att undersöka hur det – den musikaliska aspekten – samspelar med andra kunnandeformer i begreppsbildningsprocessen. I syfte att möta detta behov har jag designat delar av mina intervjuer kring en musikalisk aktivitet. Denna kan betraktas som en sorts intervju i musik, där frågor och svar inte nödvändigtvis måste verbaliseras, utan kan uttryckas i musikaliska problemställningar och val. I den här presentationen kommer jag att dela med mig av en preliminär analys av utdrag ur en sådan intervju. I denna analys visas hur eleven Lena och jag arbetar oss fram från ett läge där musikens tonart, tonika och grundton är oklara, till ett läge där dessa framstår som entydiga. Detta kan förstås som en analys av mikrogenesen av en tonika(upplevelse). Lenas reaktion då denna process når sin slutpunkt indikerar att det sker ett sorts gestaltskifte för henne. Detta gestaltskifte visar på ett musikaliskt kunnande som till stor del är tyst, men bildar sedan en utgångspunkt för våra försök att semiotiskt sam-konstruera en förklaring av vad det egentligen var som var roligt. Utifrån denna analys diskuterar jag huruvida metoden att intervjua i musik, och analysen därav, har varit fruktbar.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?