Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Landskapsperspektiv och fysisk planering – hur hänger det ihop?

Artikel i övriga tidskrifter
Författare Marie Stenseke
Publicerad i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift
Volym 156
Nummer/häfte 4
Sidor 11-13
ISSN 0023-5350
Publiceringsår 2017
Publicerad vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Kulturgeografi
Institutionen för ekonomi och samhälle
Sidor 11-13
Språk sv
Länkar www.ksla.se/publikationer/kslat/ksl...
Ämnesord landskap; helhetsperspektiv; hållbar utveckling, planering
Ämneskategorier Kulturgeografi

Sammanfattning

Helhetssyn och helhetsperspektiv är återkommande begrepp i de senaste årens offentliga utredningar med bäring på fysisk planering och den framtida användningen av mark och vatten. Det som avses skulle också kunna formuleras som ett landskapsperspektiv. Ett landskapsperspektiv innefattar alla fysiska komponenter och processer som där förekommer – naturgivna och fasta likaväl som människoskapade och rörliga, liksom immateriella komponenter som områdesregler, värderingar, minnen och sociala relationer. Olika intressen och önskemål om hur hela eller delar av området skall nyttjas konfronterar varandra och möts i synergier eller konflikter. Till sammanhanget hör också faktorer som oavsiktligt influerar vad som sker. Landskapet kan därmed förstås som en ständigt pågående process, något som kontinuerligt förändras genom samspelet mellan dess olika komponenter. Fysisk planering handlar I detta perspektiv om (försök till) samhällelig styrning av mark- och vattenanvändningen i önskvärd riktning. Som framgår är landskapet mycket komplext, vilket gör att det uppfattas på olika sätt beroende på i skala, förförståelse, avsikter med mera. Följaktligen upplever och förstår vi ett stycke landskap på olika sätt, något som blir tydligt i den Europeiska landskapskonventionens definition av ’landskap’: ett område sådant som det uppfattas av människor. Att anlägga ett landskapsperspektiv i fysisk planering innebär att utgå från komplexiteten, och att som demokratisk konsekvens av detta ge möjlighet för olika aktörer och intressenter att uttrycka sina bilder, sina önskemål och delta i diskussionen om hur ett område skall te sig i framtiden. Det som beskrivits överensstämmer ganska väl med vad den översiktliga planeringen på kommunal nivå handlar om. På regional och nationell nivå saknas emellertid i stort sett någon uppdaterad motsvarighet till detta, med undantag för det pågående arbetet med havsplaner. Den fysiska planeringen bedrivs istället i hög grad sektorsvis på högre nivåer, vilket komplicerar också kommunernas planering. En utmaning är också den tilltagande juridiferingen i styrningen av mark- och vattenanvändningen, eftersom juridiken är utformad för att hantera enskilda intressesfärer, och svårligen kan hantera avvägningar mellan olika samhällsintressen.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?