Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kommunikationsmönster i digitala instruktionstexter : implikationer för språkutvecklande arbete i yngre åldrar. Skriv! Les! 2015

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Peter Andersson
Sylvana Sofkova Hashemi
Publicerad i Skriv! Les! 2015 - Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving og literacy. 18. - 20. mai 2015, Stavanger, Norge
Publiceringsår 2015
Publicerad vid Institutionen för svenska språket
Språk en
Ämneskategorier Utbildningsvetenskap, Didaktik

Sammanfattning

Vi lever i en tid då villkoren för kommunikation stadigt förändras. Modern teknik tillgängliggör resurser för elever och lärare i skolan som gör det möjligt att förmedla och representera kunskap i digitala format där ord, ljud och bild samverkar. Det innebär stora utmaningar för skolan där skriven text varit den viktigaste resursen och sättet att förmedla ett innehåll. Inom DILS- projektet (Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år) studeras elever med varierande socioekonomisk och kulturell bakgrund från årskurs 1 till 3. Det huvudsakliga syftet är att identifiera de utmaningar som digitala verktyg och arenor ställer på pedagoger och elever i relation till skrivlärande. Med utgångspunkt i forskningsfälten sociosemiotik (Kress & van Leeuwen, 1996; Kress, 2010) och multiliteracies (Cope & Kalantzis, 2000; New London Group, 1996) presenteras här analysen av de semiotiska och situationella val som eleverna gör i en klassöverskridande uppgift om texttypen instruktion. Uppgiften gick ut på att eleverna skulle möta instruerande texter, ge varandra instruktioner, tolka varandras texter och ge varandra respons. De skulle förklara för varandra utifrån ett område som de redan kunde något om. Utifrån en etnografisk och praktiknära ansats dokumenterades arbetet med deltagande observationer med videoupptagning, textanalyser, intervjuer med lärare och elever samt lärarnas loggboksskrivande och skriftliga kommunikation. De preliminära resultaten visar att arbetet med instruktioner i dessa klasser stimulerar visuella uttryck och särskilt arbetet med film. Det råder förstås även skillnader knutna till såväl traditioner i klassrummet som individuella förutsättningar. En analys av responsarbetet visar att de flesta elever kommenterar olika aspekter av formen på mediering (tydlighet, röst, struktur och gester) snarare än innehållsliga aspekter av instruktionen. Därutöver framgår att arbetet med att kombinera olika visuella uttryck kräver övning för eleverna om budskapet ska nå fram. I intervjuer med lärare framgår dock i likhet med andra studier (Björkvall & Engblom, 2010), att ett medvetet och klassöverskridande arbete med multimodal textproduktion i klassrummet främjar såväl språkutveckling som mer autentiska texter med tydliga mottagare. Vår studie bidrar till att diskutera och problematisera digital mediering och multimodal textproduktion i tidiga år i relation till kommunikation, språkutveckling och bedömning.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?