Sätt pris på fisken i havet

Håkan Eggert 'Sätt pris på fisken i havet'. Film från föredraget följer nedan.

Inspelningen gjordes 20110411 i samband med journalistseminariet "Havet - mer än bara yta" - se http://www.gu.se/media/Aktuellt/journalistseminarier/

Håkan Eggerts studier från Island och svenska Gullmarsfjorden visar att när yrkesfiskare tilldelas fiskerättigheter väljer de frivilligt mer hållbara fångstmetoder och tjänar betydligt bättre. Dessutom visas att fiskeflottans överkapacitet kan minska.

I Sverige infördes överlåtbara fiskerättigheter först 2009 och då bara för arter som sill och makrill. En utredning om Sveriges nya fiskevårdslag som just varit på remiss öppnar för möjligheten att införa detta system i allt yrkesfiske. Årliga fartygskvoter för torskfiske i Östersjön infördes 1 april i år.

Bristen på väldefinierade ägare till rätten att fånga fisk driver kapplöpningen om fiskfångster världen över. Ökande handel
med fisk kan också innebära hot, inte minst för utvecklingsländers ekonomi. Visserligen ger handel inkomster men den ökar samtidigt belastningen på fiskbestånden.

Ett system med fångstandelar och rättigheter att fiska för grupper eller enskilda yrkesfiskare kan fungera väl och bidra till
mer hållbart och mer produktivt fiske, visar Håkan Eggerts forskning.

I en av sina studier jämför Eggert hur väl arbetskraft, kapital och fiskbestånd har använts i svenskt, norskt och isländskt fiske under trettio år.

– Vår hypotes var att dessa länder har likartade förutsättningar för fiske, så om vi beaktade arbetskraft, kapital och fiskbestånd
så skulle kanske olikheterna i förvaltningssystem slå igenom. Resultaten visar att Island, som reformerat sitt fiske i enlighet med ekonomers rekommendation om att införa fångstandelar och därigenom sätta pris på fisken i havet, har haft en betydligt bättre produktivitetsutveckling, säger Håkan Eggert.

Sedan 1990 har Island helt och Norge i hög grad baserat sin fiskeförvaltning på individuella fångstandelar, vilket helt saknades
i Sverige till 2009. Under perioden 1990-2003 ökade produktiviteten starkt i det isländska och norska fisket, medan
den svenska produktiviteten var låg. Detta trots att 70 procent av svenska fiskare lämnade yrket under perioden, jämfört
med hälften i Norge och inga alls på Island.

– Isländskt fiske framstår alltså som mer hållbart än svenskt. Med hållbart avser jag hur väl man använder resurser från
ett biologiskt och samhällsekonomiskt perspektiv, säger Håkan Eggert.

Den andra studien handlar om sex fiskare som gemensamt fick den exklusiva rätten att fiska räkor i naturreservatet Gullmarsfjorden. De fick hundra fiskedagar per år, som de fördelade jämnt mellan sig. Under perioden 2000 - 2007 steg
deras intäkter dramatiskt. Prisskillnaden mellan Gullmarsräkor och räkor som fiskades ute till havs steg från 15 till 75 procent. Samtidigt hade Gullmarsfiskarna frivilligt ökat maskstorleken i sina nät, från minimikravet på 35 millimeter till 45 millimeter, i syfte att låta småräkor vara kvar i havet och växa till optimal storlek.

– En liten informell marknad uppstod också, där fiskare köpte och sålde fiskedagar inom gruppen. Precis som det isländska
fisket visar detta exempel på potentialen som ett system med individuella överförbara fiskekvoter har för att minska överkapaciteten i det svenska fisket, säger Håkan Eggert.

Eggerts forskningsresultat är också ett exempel på vad 2009 års nobelpristagare i ekonomi, Elinor Ostrom, har visat, nämligen att när brukare själva får bestämma över en gemensam naturresurs vill de förvalta den på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta motsäger den traditionella ekonomiska teorin om att människor väljer individuell vinning framför kollektivets bästa, och visar tvärtom att människor vill och kan samarbeta kring gemensamma resurser.
 

Länk till utredningen Med fiskevård i fokus - en ny fiskevårdslag, SOU 2010:42
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/85/38/55896022.pdf (Se särskilt sid 666, kapitel 11.1 § 25)
 

Kontakt:
Docent Håkan Eggert, institutionen för nationalekonomi och statistik, telefon: 031–786 41 75, 0705 24 36 10, e-post:
hakan.eggert@economics.gu.se
Bilder för nedladdning, se: http://www.gu.se/media/Aktuellt/journalistseminarier/
 

Karin Backteman
Informatör
Handelshögskolan, Göteborgs universitet
telefon: 031-786 2595, 0708-745 131
e-post: karin.backteman@economics.gu.se