Syresättning på 120 meters djup kan rädda Östersjön

Anders Stigebrandt - 'Syresättning på 120 meters djup kan rädda Östersjön'. Film från föredraget följer nedan.

Inspelningen gjordes 20110411 i samband med journalistseminariet "Havet - mer än bara yta" - se http://www.gu.se/media/Aktuellt/journalistseminarier/

Syresättning väcker döda havsbottnar till liv. Därmed skapas förutsättningar för nya ekosystem som ger naturen möjlighet att själv ta hand om övergödningen. Genom pilotstudier i Byfjorden och Kanholmsfjärden visar forskare vid Göteborgs universitet att det är effektivt att pumpa ner syrerikt ytvatten till havsbotten. Nu ska en stor vinddriven pump testas på öppet vatten i Östersjön.

– I dag är alla fokuserade på att minska tillförseln av gödningsämnen till havet för att minska övergödningen i Östersjön, men genom att hjälpa naturen att själv ta hand om den fosfor som släpps ut kan vi skapa en turboeffekt i kampen mot övergödningen, säger professor emeritus Anders Stigebrandt vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Idén till att syresätta döda havsbottnar kommer från naturen själv. Metoden att syresätta djupvattnet i Östersjön kan jämföras med att anlägga våtmarker på land. Bägge metoderna bygger på att man skapar förutsättningar för ekosystemtjänster genom att etablera nya ekosystem som effektivt kan binda näringsämnen. – Om syrefria bottnar i Östersjön syresätts kan man räkna med att varje kvadratkilometers bottenyta på kort tid kan binda 5 ton fosfor, vilket är en rent geokemisk effekt. Om bottnarna därefter hålls syresatta under längre tid etableras djurliv på och i bottnarna. Det leder till att bottensedimenten blir syresatta ner till flera centimeters djup och det nya ekosystemet bidrar sannolikt till att ytterligare fosfor kan bindas till sedimentet.

I forskningsprojektet Baltic Deepwater Oxigenation, som leds av Anders Stigebrandt, prövas hypotesen att varaktig syresättning av Östersjöns djupvatten ger en långsiktig och ökande bindning av fosfor i bottensediment. En viktig fråga är hur de syresatta djupvattenområdena kan binda fosfor på längre sikt. Svaren söker man genom pilotstudier i Byfjorden på västkusten och Kanholmsfjärden på ostkusten samt  laboratorieexperiment.

I projektet ingår att undersöka hur de syresatta bottnarna koloniseras och hur det påverkar fosforupptaget.

Nu projekterar Anders Stigebrandt ett försök med storskalig vinddriven pumpning på öppet vatten i Östersjön, i samarbete med Inocean AB som konstruerar pumpen utifrån etablerad teknik från offshoreindustrin. Pumpen placeras i en 60 meter hög och 100 meter djup rörformad boj som förankras i ett öppet läge, i en ännu inte bestämd djuphåla utanför svenska ostkusten. Genom att ge bojen en liten tvärsnittsarea vid vattenytan, blir pumpen okänslig för vågrörelser. – Pumpen ska ha kapacitet att pumpa 30 kubikmeter vatten per sekund, vilket är 15 gånger mer än pumpen i Byfjordsexperimentet. Om detta fungerar ska det inte bjuda på några större problem att sätta in en fem gånger så stor pump i en ca 120 meter djup boj. Det är den storlek vi räknar med att pumpar behöver ha i ett framtida storskaligt system för syresättning av Östersjöns djupvatten, säger Anders Stigebrandt.

Kontakt:
Anders Stigebrandt, professor emeritus i oceanografi vid institutionen för geovetenskap, Göteborgs
universitet, telefon: 031-786 2851, e-post: anst@gvc.gu.se

Bilder för nedladdning, se: http://www.gu.se/media/Aktuellt/journalistseminarier/

Anita Fors
Informatör
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 031-786 4912, 0732-096 339
e-post: anita.fors@science.gu.se