Mer om hållbarhet

Övergödning ger giftigare alger

Fortsatt övergödning av Östersjön, tillsammans med allt tunnare ozonskikt, gynnar den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena – som missvisande brukar beskrivas som ”mördaralger”.
– Det finns flera olika arter av ytblommande cyanobakterier i Östersjön. Nodularia spumigena producerar mest gift när det är lite kväve i vattnet, men tillräckligt mycket fosfor, säger Malin Mohlin, forskare vid institutionen för marin ekologi.
Det innebär till exempel att om avloppsvatten i huvudsak renas från kväve, kan det leda till mer gift i blomningarna.
– Därför bör avloppsvatten renas från både fosfor och kväve.
Bildtext: Satellitbild över Nodularia-blomning.

Foto: EOS – MODIS 2005-07-11, NASA, bearbetad av SMHI, Oceanografiska enheten.

Hjälper oss förstå klimatet

Drumliner är markformationer som bildades när inlandsisen drog fram under istiden, men de skapas även av dagens glaciärer.
– Vi har hittat ett alldeles unikt drumlinfält vid glaciären Múlajökull på Island, förklarar forskaren Mark Johnson vid institutionen för geovetenskaper, som gjorde upptäckten tillsammans med forskare från Island, Norge och Storbritannien. Normalt rör sig en glaciär 100 meter per år. Men en framvällande glaciär kan röra sig så snabbt som 100 meter per dag. Kan vi koppla drumlinerna till sådana glaciärer betyder det att inlandsisen drog fram mycket snabbare än vad vetenskapen tror i dag.

En glaciär som rör sig snabbt blir inte lika hög som en som växer långsamt. Kunskap om kopplingen mellan drumliner och snabba isrörelser är viktig bland annat för att förstå klimatförändringar.
Läs mer i den geovetenskapliga tidskriften Geology:

Genetiskt stabila alger

Genom att återuppväcka 100 år gamla kiselalger i en fjord, legat begravda i bottensediment, har forskare vid institutionen för marin ekologi visat att algerna är genetiskt stabila överlevnadskonstnärer.
Kiselalger delar sig normalt en gång per dag. Det innebär att 100 år ungefär motsvarar 40 000 generationer.

Det finns inte några som helst spår av genetisk påverkan på kiselalgerna, trots att det ständigt kommer in kiselalger från Kattegatt med ytvattnet. Ingen av dessa många miljoner kiselalger som har tagit sig in i fjorden har slagit sig ner och fortsatt växa.

Forskarna tror att det beror på att algerna som lever inne i fjorden är så oerhört bra anpassade till miljön. De är så många att kolonisatörer från utsidan snabbt blir utkonkurrerade.

Studien är gjord av Karolina Härnström och Anna Godhe vid Göteborgs universitet i samarbete med Marianne Ellegaard och Thorbjørn J. Andersen vid Köpenhamns universitet.
 

Miljörisk måste bedömas bättre

Trots att de nivåer av läkemedel som finns i miljön är låga, är de inte alltid utan risk. Särskilt allvarliga är kombinationseffekter av läkemedel. En blandning av giftiga ämnen brukar orsaka en högre effekt än de ingående ämnena var för sig. Sara Brosché, vid institutionen för växt- och miljövetenskaper, visar i sin forskning att de strategier som används för att bedöma miljörisker av läkemedel inte är tillräckliga för att skydda mikrobiella samhällen i naturen.

De aktiva substanser vi äter försvinner inte i kroppen, utan kommer ut i avloppssystemet via urin och avföring. Små mängder kommer att följa med genom hela reningsprocessen. I naturen fortsätter läkemedelsresterna att påverka levande varelser.
Läs avhandlingen

Mjuk plast läcker giftiga ämnen

Många plastprodukter innehåller farliga kemikalier som kan läcka till omgivningen. Mest läcker mjuka och halvmjuka produkter som tillverkats av mjukgjord PVC eller polyuretan, epoxiprodukter samt textilier gjorda av plastfibrer. I studier som gjorts vid Göteborgs universitet släppte en tredjedel av testade plastprodukter ifrån sig giftiga ämnen, däribland 5 av 13 produkter avsedda för barn.
Läs avhandlingen
Foto Niels Timmer

Radiosändare ska avslöja havsöringen

Genom att operera in radiosändare i 100 havsöringar hoppas forskare från Göteborgs universitet kunna avslöja var havsöringarna tar vägen när de vandrar till havs.
– Via radiosändarna hoppas vi kunna kartlägga hur den vandrar och i vilka miljöer den rör sig i, säger Johan Höjesjö på zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Det saknas också kunskap om hur lokala bestånd av havsöring blandar sig i havet. Därför ingår också genetiska studier i forskningsprojektet.