Bild
Bilden visar ett tangentbord med en knapp med texten "What to expect today".
Foto: Mostphotos, Tashatuvango
Länkstig

Arbetsdeltagande och psykisk hälsa i arbetslivet – ADAPT projektet

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
SEK 7 950 000
Projekttid
2021 - 2023
Projektägare
Institutionen för medicin

Kort beskrivning

Hur hänger psykisk hälsa, arbetsförmåga och arbetsmiljö egentligen ihop?

En kunskapslucka som lyfts fram i flera vetenskapliga litteraturöversikter är varför vissa med vanliga psykiska sjukdomar som depression, ångest och utmattning kan fortsätta arbeta medan andra inte kan det. Under 2022 har ett urval yrkesverksamma personer deltagit i en enkätstudie i syfte att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnader i arbetsdeltagande och vad som påverkar förmågan att arbeta. Resultaten ska bidra till att synliggöra arbetets stärkande faktorer och ge mer kunskap om tidig identifiering av symtom på psykisk ohälsa.

Bakgrund

Vanlig psykisk sjukdom som depression, ångest och utmattningssyndrom är vanligt förekommande i den yrkesverksamma befolkningen. WHO skattar årsprevalensen till 27% i åldersgrupperna 18–65 år inom EU/EES.

I Sverige är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro och utgör en betydande risk för nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt är det många som fortsätter att arbeta trots symtom på psykisk ohälsa. Vad som påverkar förmågan att arbeta hos personer som har psykiska problem jämfört med de som inte har dessa problem är oklart.

Resultaten från studien ska bidra till att öka kunskapen på området för att kunna utveckla stödjande och stärkande insatser. Hur arbetsförmågan påverkas vid psykisk ohälsa har forskargruppen New Ways intresserat sig för i tidigare forskning, bland annat genom att utveckla ett nytt arbetsförmågeinstrument ”The Capacity to Work Index”, C2WI.

C2WI består av ett frågebatteri med fokus på olika aspekter av arbetsförmåga med särskild relevans för vanliga psykiska sjukdomar. Instrumentet ingår i den enkät som under 2022 har distribuerats till ett större urval yrkesverksamma personer. I enkäten ingår även frågor om hälsa och välbefinnande, arbetsmiljö och arbetsförhållanden. För att kunna mäta arbetsdeltagande kommer resultaten av enkätsvaren följas upp via registerdata över den sjukfrånvaro som överstiger 14 dagar under en uppföljningsperiod på 12 månader från baslinjemätningen.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur olika arbetsförhållanden påverkar förmåga att arbeta hos personer som har psykiska problem jämfört med dem som inte har dessa problem. Vi har följande frågeställningar att besvara:

  • Vad är förekomsten av olika aspekter av arbetsförmåga i ett urval av den arbetande befolkningen i förhållande till vanlig psykisk sjukdom?
  • Vilka samband finns mellan olika aspekter av arbetsförmåga och arbetsplatsens egenskaper?
  • Vilka aspekter av arbetsförmågan sammanfaller med hög alternativt låg sjukfrånvaro hos personer med liknande nivåer av vanlig psykisk sjukdom under 12-månadersuppföljningen?
  • Påverkas olika aspekter av arbetsförmåga beroende på arbetsmarknadssektor och har frekvens och intensitet i mellanmänskliga möten särskild betydelse för utfallet?

Projektet ingår i New Ways – mental health at work, vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. New Ways startade som ett forskningsprogram finansierat av forskningsrådet FORTE. Målet med programmet var att utveckla metoder för att tidigt kunna identifiera psykisk ohälsa i arbetslivet och anpassa arbetsmiljö, utveckla prevention och erbjuda stöd till individer i behov av särskilda åtgärder. Forskningen som bedrivits inom programmet har haft sin inriktning på både individuell och organisatorisk nivå med ett särskilt fokus på arbetsförhållanden och arbetsmiljö. En antologi, Psykisk hälsa i arbetslivet, har publicerats med resultat från flera av projekten i New Ways.

 

Bilden visualiserar en konfliktladdad situation.
Foto: Mostphotos, Andrii Yalanskyi