Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vanliga frågor om djurförsök

  1. Vilka djurslag används för forskning vid Göteborgs universitet?
  2. Lider djuren?
  3. Är djuren stressade under försöken?
  4. Varför måste djuren avlivas under eller efter försöket?
  5. Var kommer djuren ifrån?
  6. Hur behandlas djuren hos er och hos uppfödaren?
  7. Varför har ni djurförsök, det finns ju alternativ?
  8. Kan man använda prover eller vävnad från människor istället?
  9. Varför försöker ni inte minimera antalet djurförsök?
  10. Går det att överföra forskningsresultat från försök på djur till människor? Djur och människor reagerar väl olika på till exempel mediciner?
  11. Varför används möss så ofta som försöksdjur?
  12. Vilka regler gäller för djurförsök?
  13. Vem ansvarar för att djurförsök utförs i enlighet med det etiska tillståndet?
     

1. Vilka djurslag används för forskning vid Göteborgs universitet?
De absolut vanligaste försöksdjuren är möss, råttor och fiskar. Ibland pågår också forskning på fåglar, kaniner, illrar, katter, hundar, grisar, får, olika reptiler och groddjur.

2. Lider djuren?
Vi gör allt för att minska djurens smärta och lidande, till exempel ger vi djuren smärtlindrande läkemedel om det är möjligt. För forskning som handlar om allvarliga och smärtsamma sjukdomar, som multipel skleros eller cancer, är det ibland nödvändigt att efterlikna dessa tillstånd hos djuren, och det kan då vara svårt att undvika lidande.

3. Är djuren stressade under försöken?
Vi vill att djuren ska må bra och utsätter dem inte för stress i onödan. Ju mindre stressade djuren är, desto mer pålitliga blir forskningsresultaten från de försök som genomförs. Det finns alltså dessutom en stark vetenskaplig drivkraft att ta väl hand om våra djur och att se till att djuren trivs så bra som möjligt på djuravdelningen.

4. Varför måste djuren avlivas under eller efter försöket?
Vi avlivar djuren för att ta hand om vävnad och blod för vidare analyser som ger viktig information. Djur som verkar ha ont eller lida, och som vi inte kan hjälpa på annat sätt, kan tas ut ur ett pågående försök och avlivas. Avlivningen sker på ett sådant sätt att djuren inte lider – vanligen sövs de och vaknar inte upp igen.

5. Var kommer djuren ifrån?
De allra flesta djuren som används i vetenskapliga försök är destinationsuppfödda. Detta innebär att de är uppfödda endast för att användas i vetenskapliga försök. Grisar och får köps av lantbrukare. Groddjur, reptiler, nästan alla fiskar och en del fåglar får med tillstånd fångas i naturen.
Försök på ”upphittade” djur förekommer inte.

6. Hur behandlas djuren hos er och hos uppfödaren?
Utformningen av djurens miljö är strikt reglerad i frågor om utrymme, foder och hygien. Alla djur har också en berikad miljö för att få stimulans, till exempel har grisarna rent hö att böka runt i och råttorna får pinnar att gnaga på.

7. Varför har ni djurförsök, det finns ju alternativ?
Så långt som det är möjligt används inte djurförsök. Större delen av den medicinska forskningen vid Göteborgs universitet utförs i provrör eller med hjälp av cellodlingsteknik. Djurförsök används där det idag inte finns några alternativ, framför allt inom biomedicinsk och naturvetenskaplig forskning. Syftet kan vara att ta fram nya läkemedel, nya behandlingsmetoder eller att öka vår grundläggande kunskap. Levande varelser är så komplexa att detta i nuläget inte kan göras helt utan djurförsök.

Det finns en stark vilja att minska djurförsöken genom att ersätta dessa med andra metoder. Vetenskapsrådet, som är den viktigaste forskningsfinansiären i Sverige, har till exempel ett särskilt anslag till forskning som tar fram forskningsmetoder som kan ersätta, minska eller förfina djurförsök, enligt den så kallade 3R-principen.

8. Kan man använda prover eller vävnad från människor istället?
I de fall prover eller vävnad från människor kan användas så görs det.

9. Varför försöker ni inte minimera antalet djurförsök?
Det pågår ett aktivt arbete att förfina försöken för att djuren ska påverkas mindre, för att minska antalet djur som används, och för att ersätta djurförsök. Den så kallade 3R-principen (Refine, Reduce, Replace) är en viktig grundbult för alla djurförsök i Sverige. Djurförsök är dyra, tidskrävande och komplicerade att genomföra och används bara där det är absolut nödvändigt.

10. Går det att överföra forskningsresultat från försök på djur till människor? Djur och människor reagerar väl olika på till exempel mediciner?
Det finns självklart skillnader mellan djur och människor som forskningen måste beakta. I många fall är överensstämmelsen ganska god eftersom många grundläggande mekanismer liknar varandra hos djur och människor. Nya substanser som kanske ska bli läkemedel måste enligt lag testas på djur innan de kan testas på människa. Efter dessa djurtester måste läkemedelskandidaten också testas kliniskt på ett stort antal patienter innan det kan godkännas.

11. Varför används möss så ofta som försöksdjur?
Möss har nästan alla de gener som människan har, och det är förhållandevis lätt att ändra deras genetiska uppsättning. Forskare kan till exempel ta fram möss som saknar en viss gen i en specifik celltyp, och därmed få svar på vilken betydelse genen har för en viss biologisk process eller för en viss sjukdom.

12. Vilka regler gäller för djurförsök?
Djurförsök är en verksamhet som är strikt reglerad och som lyder under svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. Djurförsök får bara användas när inga alternativa metoder finns tillgängliga. För att få utföra djurförsök i Sverige måste man först ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd, som gör en etisk prövning av försöket.
Ordföranden och vice ordföranden i dessa nämnder är jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är ena hälften forskare, försöksdjurstekniker eller försöksdjurspersonal, medan den andra hälften består av lekmän. Några av dessa kommer från djurskyddsorganisationer.

13. Vem ansvarar för att djurförsök utförs i enlighet med det etiska tillståndet?
Djurförsök måste följa gällande regler. Den myndighet som ytterst ansvarar för frågor kring djurförsök och reglerna kring detta är Jordbruksverket. Tillsynen på lokal nivå, det vill säga på de olika djuranläggningarna, sköts av Länsstyrelsen. Att försöken genomförs enligt gällande bestämmelser och i enlighet med det etiska tillståndet övervakas av godkända föreståndare som utses av Jordbruksverket. Vid Göteborgs universitet finns det fem sådana föreståndare. Om minsta oklarhet råder om hur djuren mår bedöms de av veterinär.

Sidansvarig: Pontus Sundén|Sidan uppdaterades: 2016-06-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?