Forskning om miljö, klimat och hållbar utveckling

Här hittar du information om ett antal aktuella forskningsprojekt som pågår vid Göteborgs universitet. Aktuell forskning inom miljö och hållbar utveckling från Göteborgs universitet och Chalmers hittar du också på hemsidan för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV.

Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV

Aktuella forskningsprojekt inom klimat

• Marina arters anpassning till miljöförändringar
• Havets försurning – det nya miljöhotet
• Trädringar och det historiska klimatet
• Stadsturism och klimatförändring
• Minskad tropisk avskogning: Kostnader och effekter på koldioxidmarknaden
• Hur villiga är svenskar, kineser och amerikanare att betala för att minska utsläpp för att skydda klimatet?
• Drabbar bensinskatter de fattiga?
• ”Priset på framtiden”
• Skall man koldioxidkompensera?
• Institutionella förutsättningar för framgångsrikanpassning till klimatförändringar i utvecklingsländer
• Rättvis och genomförbar klimatanpassning

Marina arters anpassning till miljöförändringar

Människans påverkan på klimatet skapar onaturligt snabba miljö- förändringar i havet, som sänkta Ph-värden, ökade temperaturer och rubbade salthalter. Projektet Adaptation to changing marine environments studerar hur marina arter anpassar sig till dessa klimatförändringarna - antingen genom genetiska förändringar eller genom att de flyttar eller dör ut.

Projektet leds från Linnécentrum för marin evolutionsbiologi, CeMEB, och samlar forskare från flera biologiska forskningsområden. Med utgångspunkt i Östersjön och de anslutande havsbassängerna Kattegatt och Skageraks, och i de unika marina förutsättningar som råder där, försöker forskarna besvara frågan: Klarar vanliga marina arter att anpassa sig till nya miljöförhållanden, och hur går det i så fall till?
Linnécentret bildades i juni 2008 och drivs med ett tioårigt forskningsanslag om 77,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och FORMAS (Linnéstöd).

CeMEB

Forskare/för mer info kontakta: Kerstin Johannesson

Forskningsprojektet pågår vid institutionen för marin ekologi.

Havets försurning – det nya miljöhotet

Människans utsläpp av koldioxid har i snabb takt försurat havet. I ett europeiskt projekt med forskare från Göteborgs universitet satsas 150 miljoner kronor för att arbeta mot det nya miljöhotet.

Världens hav täcker 70 procent av jordens yta och innehåller en enorm biologisk och ekologisk variationsrikedom. Världshaven är också en buffert för klimatet genom att de absorberar koldioxid, både från atmosfären och från människans förbränning av fossila bränslen. Enkelt uttryckt vore klimatförändringen betydligt allvarligare om det inte vore för våra hav.

Men havet betalar ett högt pris. I vatten förvandlas nämligen koldioxiden till syra, så att ju mer koldioxid havet tar upp desto surare blir havsmiljön. Denna havets försurning sker nu i en snabbare takt än någonsin under de senaste 400 000 åren, och kan på sikt leda till massutrotning av vissa marina arter. För att djupare studera dessa risker, dokumentera försurningen och förstå hur den påverkar marina organismer, djur och ekosystem, skapades European Project on Ocean Acidification, EPOCA, som med en budget på 150 miljoner kronor samlar över 100 forskare från nio länder.

EPOCA

Forskare/för mer info kontakta: Leif Anderson, Sara Jutterström, Michael Thorndyke, Sam Dupont 

Forskningsprojektet pågår vid institutionen för kemi och institutionen för marin ekologi.

Trädringar och det historiska klimatet

2008 grundades Sino-Swedish Center for Tree-Ring Research, som studerar trädringar för att kartlägga historiska klimatvariationer. En av de ledande forskarna vid centret är professor Hans Linderholm, Institutionen för geovetenskaper, som har det flertusenåriga perspektivet på klimatförändringar och som är aktiv i ett projekt som genom att plantera träd i Egyptens öknar ska binda koldioxidutsläpp och förbättra miljön.

Forskare/För mer info kontakta: Hans Linderholm

Lyssna på Hans Linderhoms "akademiska kvart" Kan oaserna växa?

Forskningsprojektet pågår vid institutionen för geovetenskaper.

Stadsturism och klimatförändring

Turistnäringen påverkas kraftigt av väder och klimat. Ett varmare klimat förlänger turistsäsongen i norra Europa, samtidigt som kontinentens södra delar drabbas av värmestress och vattenbrist med höga kostnader som följd. I kombination med ändrad nederbörd och ökat vattenstånd får en framtida klimatförändring stor betydelse för ekonomi och social utveckling i Europas städer.

Forskare/för mer info kontakta: Ingegärd Eliasson

Forskningsprojektet pågår vid institutionen för kulturvård.

Minskad tropisk avskogning:
Kostnader och effekter på koldioxidmarknaden

Möjligheten att stoppa skövlingen av tropisk skog har varit en av de hetast debatterade frågorna i de senaste årens klimatförhandlingar. FN:s klimatpanel (IPCC) och den inflytelserika Stern-rapporten ser minskad tropisk avskogning som en av de billigaste åtgärderna vi har för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom att som nu diskuteras inkludera koldioxidutsläppen från regnskogsavverkning i ett framtida klimatavtal skulle det skapas incitament för att bevara skogarna. Men samtidigt skulle en ambitiös klimatpolitik öka efterfrågan på mark för bioenergiplantager och därmed göra avverkningen mer lönsam.
Syftet med detta forskningsprojekt är att studera denna konkurrens om mark mellan bioenergiplantager och skydd av naturskogar.

Forskare/För mer info kontakta: Martin Persson

Forskningsprojektet pågår vid enheten för miljöekonomi.

Hur villiga är svenskar, kineser och amerikanare
att betala för att minska utsläpp för att skydda klimatet?

Hur villiga är människor i Sverige, Kina och USA att betala för att minska utsläpp för att skydda klimatet? Vad anser människor vara rättvist? I det här forskningsprojektet studeras betalningsviljan under olika scenarier för fördelning av dessa kostnader – till exempel att rikare länder betalar mer, att länder som släpper ut mest idag betalar mer, eller att länder som historiskt sett har släppt ut mest betalar mer.

För mer info kontakta: Elina Lampi eller Åsa Löfgren
Forskare: Thomas Sterner, Åsa Löfgren, Elina Lampi, Fredrik Carlsson, samt forskare vid Resources for the Future i USA, och Max Planck Institute of Economics i Tyskland.

Forskningsprojektet pågår vid enheten för miljöekonomi.

Drabbar bensinskatter de fattiga?

Klimatpolitik innebär generellt att bränslen, till exempel transportbränslen som bensin och diesel, måste bli dyrare. En invändning mot bensinskatter är att de sägs drabba de fattiga (skatten sägs vara regressiv). I den här forskningsstudien undersöker vi om detta är sant och vad man i så fall kan göra åt det. Resultaten tyder på att särskilt i fattiga länder drabbar bensinskatter faktiskt mest de rika (vilket kallas att skatten är progressiv), eftersom de fattiga inte kör bil. 

Forskare/för mer info kontakta: Thomas Sterner

Forskningsprojektet pågår vid enheten för miljöekonomi.

”Priset på framtiden”

Den så kallade diskonteringsräntan är avgörande för den övergripande frågan om vad klimatinvesteringar kostar. Sternrapporten har kritiserats för att använda en mycket låg diskonteringsränta. I denna forskningsstudie går Thomas Sterner och Martin Persson till försvar för Stern, och visar att denna låga diskonteringsränta är motiverad.
Vid Köpenhamnsmötet lanseras boken Changing Climate, Changing Economy (Cournot Centre for Economic Studies, edited by Jean-Philippe Touffut, Edward Elgar Publishing Ltd, 1 Nov 2009). Thomas Sterner har skrivit ett kapitel om ovanstående, och deltar i boklanseringen.

Forskare/för mer info kontakta: Thomas Sterner och Martin Persson

Inom samma forskningstema studerar Thomas Sterner och Olof Johansson-Stenman tillsammans med forskare från Université de Toulouse hur den samhällsekonomiskt optimala diskonteringsräntan påverkas av att människor tenderar att motiveras inte bara av den absoluta konsumtionsnivån, utan även av konsumtionsnivån jämfört med andra, samt av konsumtionsjämförelser över tiden.

Forskare/för mer info kontakta: Thomas Sterner
och Olof Johansson-Stenman

Forskningsprojektet pågår vid enheten för miljöekonomi.

Skall man koldioxidkompensera?

En artikel från detta forskningsprojekt är moralfilosofisk, och visar att det inte räcker att bara kompensera sin senaste flygresa: Om man vill passera filosofen Kants test för en ”god handling” bör man snarare kompensera all koldioxidsanvändning utöver den (mycket låga) nivå som motsvarar ett hållbart genomsnitt för alla världsmedborgare. För att i dessa termer vara moraliskt giltig måste kompensationen dessutom kunna härledas till en reduktion utifrån en redan hållbar nivå, ett villkor som oftast undgått de aktörer som säljer koldioxidkompensationer på marknaden.  I en annan artikel studerar vi om miljöekonomer vid EAERE konferensen i Göteborg 2008 koldioxidkompenserade sina flygresor. Det visade sig att många men långt ifrån alla gjorde det.

Forskare/För mer info kontakta: Magnus Hennlock, Åsa Löfgren,
Peter Martinsson, Thomas Sterner

Forskningsprojektet pågår vid enheten för miljöekonomi.

Institutionella förutsättningar för framgångsrik
anpassning till klimatförändringar i utvecklingsländer

I ljuset av framtida klimatförändringar riskerar många av de utvecklingsansträngningar som görs idag att regna, torka eller blåsa bort. Klimatrelaterade problem riskerar också att bidra till politisk instabilitet, konflikter och ofrivilliga migrationsströmmar. Kopplingen mellan klimat och utveckling är alltså tydlig och allt mer fokus och resurser läggs idag därför på att minska utvecklingsländers sårbarhet och stärka deras anpassningsförmåga. Men trots detta ökade intresse för anpassning (adaptation) vet man ännu inte vilka faktorer som bidrar till att stärka utvecklingsländers anpassningsförmåga. Syftet med det här projektet är att bidra med ny kunskap om sådana faktorer. Mer specifikt undersöker projektet vilka institutionella faktorer som påverkar länders sårbarhet inför naturkatastrofer. Genom att jämföra länder som står inför liknande klimatrelaterade risker men där riskerna länderna stått inför de senaste decennierna i olika utsträckning har omvandlats till allvarliga katastrofer kan vi bidra med policy-rekommendationer gällande hur utvecklingsländer bäst kan anpassa sig till klimatförändringar. Projektet har beviljats 3,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Forskare/för mer info kontakta: Sverker Jagers

Forskningsprojektet pågår vid statsvetenskapliga institutionen.

Rättvis och genomförbar klimatanpassning

Att hantera klimatförändringen kräver två olika metoder: mitigation och adaptation. Såväl forskningen som politiska ansträngningar har hittills mest fokuserat på mitigation. Projektet "Rättvis och genomförbar anpassning till globala klimatförändringar" syftar till att fördjupa kunskapen om adaptation. Två grundläggande frågor besvaras inom projektet: (1) Vad innebär en rättvis klimatanpassning? Forskningen har sedan ett par år tagit stort intresse för klimatförändringspolitiken ur ett rättviseperspektiv. Den dominerande frågan har varit hur bördorna som bekämpningen av klimatförändringen utgör skall fördelas mellan aktörer för att den ska vara rättvis. Bortglömt har varit att adaptation av allt att döma tycks resa specifika normativa problem. Analysen av rättvis adaptation måste därför hållas separat från analysen av rättvis mitigation, något som görs i projektet. (2) Vad är en framkomlig eller tänkbar klimatanpassningsregim? Givet att det finns en bördofördelning som är mer rättvis än andra, hur enkel eller svår är den att realisera politiskt? Projektet utvärderar olika institutionella arrangemang för global klimatanpassning, och undersöka hur väl eller illa de klarar av att realisera den fördelning som resulterat av svaret på fråga. Projektet har beviljats  3,5 miljoner kronor från VR och ca 2 miljoner kronor från Formas.

Forskare/för mer info kontakta: Sverker Jagers

Forskningsprojektet pågår vid statsvetenskapliga institutionen.