Webbkarta

Antibiotikautsläpp utgör ett hot mot människor och miljö

Nyhet: 2012-08-08

Forskare från Göteborgs universitet är just nu på Grönland för att studera förekomst av antibiotikaresistens och effekter av antibiotikautsläpp på bakteriesamhällen i havets bottensediment.
- Vi vet väldigt lite om vad som sker med antibiotika i haven, men flera substanser kan anrikas i sediment där nedbrytning sker väldigt långsamt, säger forskaren Maria Granberg.

En forskargrupp från Göteborgs universitet är just nu i Sisimiut på Grönlands västkust för att undersöka hur bakteriesamhällen i havets bottenleror påverkas av exponering av antibiotika.

Över 10 000 ton antibiotika konsumeras i Europa varje år och mellan 30 och 90 procent av doserna passerar djurs och människors kroppar helt oförändrade. Antibiotika når sedan havet via sjukhus och kommunala avlopp, men även via fiskodlingar och avrinning från lantbruk och deponier.

Både mycket rent och mycket förorenat

Forskargruppen från Göteborgs universitet vill främst undersöka effekter av antibiotika i havet.

- Vårt syfte är att kartlägga havets naturliga mikrobiella struktur och funktion samt resistensmönster, för att sedan undersöka hur dessa förändras vid mänsklig påverkan, säger Maria Granberg.

Runt Grönland finns mycket rena havsområden vars motsvarighet saknas i Sverige och dessutom väldigt förorenade miljöer. Grönland erbjuder därför bra möjligheter att studera miljöeffekter.

- I Grönland saknas avloppsrening helt och på de platser där människor bor leds avloppsvattnet direkt ut i havet. Så Grönland erbjuder både mycket rena och mycket smutsiga försöksområden, vilket underlättar ekologiskt relevanta miljöeffektstudier, säger Maria Granberg.

Spridning av resistens

Havets mjukbottnar utgör en reservoar för svårnedbrytbara ämnen som släpps ut i naturen. Även ämnen som inte släpps ut direkt i havet når så småningom dit från land och luft med regnvattnet.

Detta medför att antibiotika kan påverka marina sedimentekosystem under lång tid, med bland annat negativa effekter på naturliga marina bakteriesamhällen.

- Förekomst av antibiotika i den marina miljön är oroväckande eftersom det kan orsaka utbredd förekomst av antibiotikaresistens hos marina bakterier med oanade följder för spridning av resistensgener till bakterier som kan nå människan genom konsumtion av skaldjur och fisk.

Hot mot hälsan

Marina sedimentbakterier, som undersöks i forskningsprojektet, är viktiga ur ett globalt perspektiv eftersom de omsätter både kväve och kol och därför är länkade till både övergödnings- och klimatproblematik. En viktig aspekt är dessutom att resistens kan överföras mellan olika bakterier.

- Vår kunskap om hur antibiotika påverkar, och hur antibiotikaresistens utvecklas och sprids i naturliga system är mycket begränsad. Denna kunskap är dock nödvändig för att kunna identifiera källor till och förstå mekanismer bakom utvecklingen av antibiotikaresistens, vilket utgör ett hot både mot ekosystemfunktion och människors hälsa, säger Maria Granberg.

Årets forskningsresa är ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för Biologi och Miljövetenskaper och Sahlgrenska Akademin vid GU samt Institutionen för Arktisk Teknologi vid Danmarks Tekniska Universitet och Forschungsanstalt Agroscope Changins-Wädenswil, Schweiz.
I forskargruppen ingår Maria Granberg (Forskarassistent, Biologi och Miljövetenskaper), Carl-Johan Svensson (Postdoktor, Sahlgrenska Akademin), Triranta Sircar (Mastersstuderande, Biologi och Miljövetenskaper) och Anna Jenssen (Studerande, DTU). Forskningsresan finansieras framför allt av Formas via ett fyraårigt projekt under Maria Granbergs ledning.

Kontakt:
Maria Granberg, +46(0)766 229534, maria.granberg@bioenv.gu.se

Carl Johan Svensson +46(0)702999569, carl-johan.svensson@neuro.gu.se

Foto: Bild 1 Maria Granberg, Bild 2 och Bild 3 Carl Johan Svensson

AV: